När jag ändå var inne i mammas rum för att ta kortet geom fönstret så kom jag på hur mycket jag älskar denna möbeln. Vet inte var den har kommit ifrån men den är SÅ söt.
Känns väldigt shabby chic, n’est-ce pas?
När jag ändå höll på att fota möbler gick jag förbi en viss annan möbel som jag var tvungen att fota för det finns en rolig historia bakom de.
En helt vanlig sekretär. Första gången min högstadiepojkvän var hemma hos mig (måste ha varit innan vi blev tillsammans för vi hade ju gått i skolan tillsammans i massor av år men kanske hade vi inte haft den sekretären tidigare) utbrast han: ”Wow! Har ni piano?”. Mamma tyckte att det var så roligt att hon fick gå in i ett annat rum och skratta så att han inte skulle bli generad, det lilla livet.
Hur som helst. Varje gång det letas efter något i det här huset brukar någon säga ”Har du tittat i pianot?” alternativt ”Den ligger i pianot”. Vissa grejer slutar aldrig att vara roliga. Typ.
Stories from the city, stories from the sea 