Tant-TV och Bokcirkelns Bekännelser

Kunde inte sova inatt, så jag tittade på Så mycket bättre och Allt för Sverige.

 

Båda är faktiskt väldigt bra. Eller ja. Så mycket bättre är bra när det är någon jag gillar som ”har dagen” och igår var det Magnus Uggla och jag älskar honom. Pugh Rogefeldts dag var också hur bra som helst, och Olle Ljungströms också. Jag har lite svårt för Miss Li och hon Maja från The Sounds, vet inte varför men det känns lite flummigt bara. Sylvia Vrethammar, ja, vad ska man säga om henne? Igår dansade hon samba till Kung för en dag och gjorde en väldigt stor grej av att vicka på rumpan mot sin publik, vilket kändes lite överdrivet.

 

Allt för Sverige är inte lika underbart i år som förra säsongen – det finns ju ingen Brian och ingen Guy! Men prästen som är med denna gången är också gullig, och de två blonda tjejerna, Anna Brita och Meghan om jag inte minns fel. Fast det är synd att det är ett elimineringsprogram på något sätt, när de kommit hela vägen hit kan de väl få träffa sin familj allihop. Familjen här har ju säkert sett fram emot det och hoppats också.

 

För övrigt har jag läst en del på sista tiden. Och det är ju trevligt. Jag hittade Bokcirkelns Bekännelser av Elizabeth Noble i bokhyllan på jobbet i veckan. Har läst den på engelska kom jag på när jag plockade upp den, men jag läser ju gärna om böcker, så. Och jag tycker att den är rätt bra – även om översättningen drev mig lite till vansinne. Jag blir så irriterad när det är inkonsekvent (nu kommer jag naturligtvis inte på ett bra exempel från just den boken, men i Stieg Larsson-böckerna till exempel kunde det stå ”the tunnelbana” på en sida, ”the underground” nästa, ”the subway” på den tredje och ”the T-bana” på den fjärde – ni fattar hur jag menar), och sedan ska jag gnälla över något som känns lite småaktigt – men var sjukt störigt efter ett tag – nu tycker jag visserligen att ordet ”stjärt” är rätt roligt, men inte på varenda sida i en bok! Stjärt-overload, minst sagt. Men ja. Helt okej underhållning, den är inte så rolig som man kanske kan tro när man ser den, men det gör inte så mycket, den är i alla fall engagerande.