Sleepless in Backatorp

Alltså jag trodde verkligen att jag skulle däcka igår. Gäspade mig igenom hela eftermiddagen och större delen av kvällen, och tänkte att det finns inte på kartan att jag INTE somnar.

 

Nähä. Jag läste lite ur Arto Paasilinnas Världens bästa by, men kunde verkligen inte koncentrera mig så jag tänkte att då är det nog dags.

 

Klarvaken. WTF.

 

Framåt småtimmarna slumrade jag bort av och till, men sådan där konstig ”sömn” där man inte riktigt sover, utan mer nästan dagdrömmer, tankarna susar iväg och allting känns bara surrealistiskt. Sedan sover jag sällan bra på söndagkvällar, har ”aldrig” gjort ens när jag typ pluggade, eller när jag har haft jobb där jag varit ledig på måndagen eller whatever.

 

Jaja. Jag känner mig ändå förhållandevis okej, så jag ska väl inte klaga.

 

Nu dags för dagens enda möte – det är rätt skönt under omständigheterna 🙂