Det känns så skönt att jag nästan börjar grina. Allvarligt. Ni vet den där underbara känslan av lättnad, när man vet att man gjort ett jävligt bra jobb och allting blivit jävligt bra till slut. SÅ känns det nu.
Det kanske låter jättebarnsligt, men jag har inte fixat med resor på egen hand förut och särskilt inte till fem personer från olika avdelningar, så att jag klarade av det känns verkligen jättebra.
Och att någon av en slump kom för att fråga mig om hela reseproceduren typ fem minuter efter att allt blev klart var ju också roligt, för då kunde jag ju faktiskt berätta för honom exakt hur man gör och vem man ringer och så vidare, utan att behöva skicka dem till Elisabeth.
Härligt när det flyter!