Jobbsnack

Jag slapp maratonmötet i förmiddags då det var sista för ”terminen” och dessutom i en annan  byggnad, så chefen tyckte att jag kunde hoppa över det och göra mer nytta där jag var.

 

Vilket jag har gjort. Jag har gjort så mycket nytta att nu vet jag inte vad jag ska göra för nytta fram till klockan slår 17 😉 Förmodligen är jag övertrött nu, för jag var jättepigg hela förmiddagen, löste ett Familjechansen i Allers på ett litet kick på lunchen (dubbeluppslag! Tre ugglor! Hallå!), promenerade långa rundan på rekordtid och har jobbat undan en massa grejer som har legat sedan i typ april för att jag inte fått svar på frågor. Nu har jag plågat fram svaren ur vederbörande. Eller i alla fall ur de flesta 😉

 

Chefen går på semester typ nu i detta ögonblick, vilket betyder att jag inte kommer attt se henne förrän efter min födelsedag! Kommer garanterat att prata med henne dock. Hon kom upp och tittade lite på mina vackra rosor och pratade en stund i alla fall. Vi satt ju rygg mot rygg förut, nu hinner vi knappt ses om vi inte är på samma möte.

 

Nu har jag lyssnat lite på radio – kommentar strax – och har uppenbarligen suttit väldigt illa för hela vänster underarm gör sjukt ont! Jag vet vad jag gör med den, det är om jag sitter och gör ett ”klickjobb” med enbart höger hand som jag sätter armbågen i bordet, kniper ihop underarmen mot överarmen och lutar hakan mot knogarna, typ, med fingrarna vända inåt kroppen. Jag spänner ju mig så himla lätt, och när jag sitter på det viset pressar jag inte bara ihop armen utan trycker även armbågen hårdare ner i bordet.

 

Som om det inte räckte med att jag biter ihop käkarna så det står härliga till (vilket förstås blir ännu värre när jag lutar hakan mot handen och trycker armen i bordet) och spänner lårmusklerna och korsar anklarna och illspänner höger så att det känns som om jag har benhinneinflammation hela tiden.

 

Ja, jag ska se till att få hit en ergonom efter semestern 😀 Finge jag ett fotstöd tror jag att det skulle hjälpa hela ben- och fotgrejen. Käkarna och armen får jag nog lära mig av med själv. Alltså, jag står ju upp en timme och sitter en (oftast), så det kunde ju vara värre, men ändå. Min vänstra armbåge är alltid helt skavd efter måndagar / tisdagar när jag har gjort värsta klickjobben.

 

Men varför är det så himla svårt egentligen? Det är ju bara att inte sitta så. Visst. Men fem minuter efter att jag försöker sitta som vanliga människor så kommer jag ju på mig själv med att göra det igen. Det är som att bita på naglarna eller något åt det hållet, man märker inte sina egna ovanor.

 

Men men! Jag ska inte klaga, det är faktiskt en jättevacker sommardag och jag gör mig hela tiden ärenden till andra sidan huset för att titta på havet lite grann 🙂 Det fläktade lite när vi var ute förut, vilket var väldigt skönt för det är hemskt hett härinne idag.

 

Jag har knallgul topp på mig. Hade någon sagt till mig för fem år sedan att jag idag skulle sitta på Volvo i Göteborg med gul topp på mig hade jag skrattat ihjäl mig.