Jag har äntligen fått en ny bänkkamrat! Han är så söt. Typ tolv år gammal (nä, okej, snart 21 då – vi fyller år på samma dag!), sommarjobbare, son till ett mycket högt höns. Tyvärr heter han något som får mig att vilja kalla honom något annat.
Tänk typ om någon hade hetat Filip Reinfeldt. Man vill liksom instinktivt kalla vederbörande Fredrik då. Så är det med denne unge man. Fast detta är en gammal schweizisk hjälte.
Får se hur lång tid det tar innan jag säger fel. Han har nog varit med om det förut.
Stories from the city, stories from the sea 