Att gäspa på möten

Ett enda möte på en enda halvtimme idag.

När tror ni gäspningarna började?

Jag gäspar dessutom inte som en dam, utan ögonen fullkomligt sprutar och jag ser inte klok ut.

Jefvla tur att det bara var jag, Hanna och Elisabeth. Det är så fruktansvärt pinsamt att sitta och gäspa med folk  man inte känner, det ger ju en viss air av att man är hemskt uttråkad. Mindre tur att jag valt att sätta mig med ansiktet mot fönstret.

Men det var ett roligt möte för vi pratade om vårt kommande nyhetsbrev. Jag tycker sånt är jättekul ju (utforma och skriva alltså, inte att läsa om bussdörrar) så det ska bli ett kul projekt!