Paris och pigghet och annat flum på fikarasten

Okej. Skrev ju om LCHF och placeboeffekt igår, men nu börjar jag faktiskt undra om det inte gjort susen redan.

Jag var INTE pigg imorse när jag gick upp – men då låg jag naturligtvis uppe med Gossip Girl för länge. Kunde inte låta bli att se extramaterialet Bisous à Paris om Parisavsnitten, och varför har ingen berättat att Ed Westwick är britt? HERREGUD, jag höll på att dö av a) chock och b) åtrå. Hahaha. Jag tyckte att han var extremt o-het i början, men nu är han assnygg. För att inte tala om i Paris när han var servitör i vanliga kläder… oh my.

Anyway. Nu, när jag varit uppe i några timmar och kommit igång ordentligt, känner jag mig superalert, koncentrerad och på remarkabelt gott humör. Betalade typ alla majräkningar igår kväll förutom hyran och autogirona förstås, det känns skönt att kunna göra det två dagar innan lön. Lönen denna månaden blir nämligen inte särskilt fet eftersom april var en så lustig månad, opraktiska helger och så påsk och Valborg, man förlorar en hel del. Det är väl nackdelen med konsultarbete. 

Nog kan det ha med kostomläggningen att göra? Jag har inte sovit mer än fem-sex timmar de senaste tre nätterna eller så och borde verkligen vara helt utmattad, men jag är pigg som en lärka och det är inte likt mig, särskilt inte när det är så hett ute. Jovisst, på kvällarna är jag trött, men det känns rätt normalt…

Får hoppas på det bästa helt enkelt. Men är fortfarande missnöjd över min inkompetens att packa två himla ägg, hur svårt ÄR det?

Nu vill jag åka till Paris genast på en gång. Kanske framåt hösten? Jag har drömt om det så sjukt länge nu… och blev inte precis mindre sugen av GG-Parisandet.

Måste nog titta på Amélie snarast. Det var alldeles för längesen.