

Pappa har ristat en kompassros i trät på altanen. Synd att den inte fanns när mormor levde, hon var expert på att debattera vilket väderstreck som var vartåt. Själv tyckte jag nog att det var rätt självklart att havet = väster. Men det var kanske inte läge att säga det. Nä.

Ni ser grunden där? Där stod det ett jättehus (mormors syster + mans) tills för ett par veckor sedan. Pang bom och nu har vi kyrkoutsikt. Vande mig väldigt fort faktiskt – men från ”mitt” sovrum var det lite konstigare. Kan dock rapportera att kyrkklockorna inte låter högre än förut. Tack och j-vla lov.

Kyrkans flagga. Jag ba’ ”Öh, vad är det för flagga, Sjöräddningssällskapet?” Nä, det var det visst inte. Men färgerna är ju desamma. Uppenbarligen var jag lite okoncentrerad.

Lite fjädrar i en buske. Lika gott att ha påskriset utomhus.

Folksamlingschock! Såhär mycket folk ser man bara på Kanaldagen! Det visade sig att det handlade om ”påskparad”. Det promenerades från Konsums parkering, förbi färgaffärn, runt gamla Posten och tillbaks till Konsums parkering. Jaha. Hummerakademin hade ställt upp ett akvarium och förevisade… humrar, ja. ((Om ni ska ha fest uppåt västkusten nån gång så ska ni ha den på Hummerakademins vind. Där händer det grejer.))

Svalgatan. Lite tom. I det rosa huset som skymtar till vänster bor mormors bästa polare Ann-Britt, aka Ampan ((fast det vet hon inte)). Hon är otroligt snäll men sjunger så falskt att man vill dö, och har en dotter som är klänningsdesigner i Hollywood. Dottern i sin tur har en liten son, eller ja, han är inte så liten längre. När han var barn var han som ett klot – stereotypen av övergödda amerikanska barn, och flög omkring på en skateboard och höll på att välta hela samhället. Nu är han plötsligt tonåring och riktigt stilig.

Vet inte riktigt vad meningen med detta kortet var. Jag tror att jag ville få med ”konstverket” som sitter på framsidan av gamla Folkets Hus, men det gick… sådär. Förr i tiden satt det en stor Socialdemokratsros på huset med.