hello freud

Igår lyckades jag med att

a) kalla kummelfilé för ”Kumlafilé”
b) ropa till ergonomidamen att ”det finns en antakt bakom min bokhylla”

och reagerade naturligtvis inte förrän alldeles för sent.

Min kusin A kallade ”kontakt” för ”antakt” när han var liten, och vi säger alltid antakt i familjen. Jag hade så himla mycket att göra att jag bara inte tänkte och så blev det antakt. Men jag tror inte hon – eller någon annan – reagerade…

Nu – tårtkalas! Fast jag ska inte äta någon tårta för då faller jag i sockerkoma.