Två och en halv dagars jätte-mycket-att-göra – nu plötsligt stiltje. Sjukt lugnt. Vi har fått påskägg och skrattat åt Ulrikas ”fetma” och åt faktumet att jag och chefen har nio äpplen tillsammans och skulle vi kanske bygga oss en pyramid, och nu är det tårtkalas.
Och jag har en begynnande huvudvärk. That never happens.
Tyvärr har Hanna fått någon magåkomma, men det kanske är lika bra att jag försöker ta det lite lugnt ikväll och träffa henne en annan dag. Det har varit lite mycket. Jag är ju inte vaaaan längre.