Det värker i mina höfter och… ljumskar? Säger man det? Liksom muskeln som lyfter benet när man sitter ner.
Jag vet att jag spänner mig just i höfterna och benen när jag är lite stressad – kniper ihop så hårt jag kan och liksom virar vristerna runt snurrdelen på stolen. Försöker att inte göra det men det bara BLIR så. Sjukt irriterande.
Jag biter även ihop käkarna som en demon, alternativt ”tuggar”, gnider ihop tänderna lite lätt men utan att tugga på något egentligen.
Vad gör man åt sådant? Jag är inget vidare på att slappna av, alltid är det något. Yoga? Sobril?
Och jag har ju strikta doktorsanvisningar att inte BLI stressad. Men hur lätt är det att bestämma själv? 😉
Äh. Strunt samma. Jämfört med för ett par år sedan är detta rena semestern. Det är bara det att det händer väldigt mycket väldigt snabbt, och mycket av det jag gör ska helt sjukt viktiga människor se, och det är klart att man vill prestera.
Förresten har jag vitt på mig idag för första gången på typ sjutton år. ”Isdansklänning” med svart liv och vitprickig kjol (isdansklänning syftar tydligen på att kjolen liksom börjar högt upp, don’t blame me, blame New Look), vit kofta, svarta strumpbyxor (kommer att svettas ihjäl i eftermiddag, det ska bli ARTON grader påstod Harald Treutiger), svarta MaryJanes, svart långt halsband med ”slipade” plastpärlor, färgglada örhängen. Känner mig väldigt vårig och fin – förutom strumpbyxorna då 😉
Förresten hörde jag ett klipp av Maria Montazamis väderuppläsning imorse på radio, gud vad jag älskar henne.
I eftermiddag har jag en massa typ data entry-saker att ta itu med och kom just på att jag kan ju lyssna på Lotta Bromé i P4 då. Hurra, vad bra att jag tänkte på det!