torsdag börjar underligt

Hur kommer det sig att man kan hinna med så olika mycket på samma tid? Och helt oväntat?

Imorse vaknade jag dödstrött och med huvudvärk. Avskyr att vakna med huvudvärk och tror inte att det har hänt på typ tre år. Torr i munnen och seg överallt och bara allmänt anti. Kände mig bakfull rent ut sagt – och jag har inte så mycket som sniffat på alkohol – förutom handsprit – sedan förra fredagen, så det är inte så troligt.

På någon vänster, efter att ha petat i mig ett par huvudvärkstabletter och min vanliga medusin fick jag dock för mig att jag skulle diska gårdagens och förrgårdagens disk (som alltid ursköljd och oäcklig men diskmedel har gjort SVINONT i mitt lilla slashsår) medan äggen kokade och när det väl var klart (naturligtvis under sång – fast tydligen kan jag inte komma ihåg texten till Ålefeskarns vals före sex på morgonen var jag superpigg, mådde strålande och klockan var bara tio över sex. Vad är det, liksom?

För att inte tala om hur pigg jag var efter två rejäla koppar kaffe och en stadig frukost! Och det var nästan ljust när jag gick hemifrån!

Läste nääästan klart Dawn Frenchs En liten smula underbart innan sovdags igår kväll och den är bra – om än inte så rolig som jag kanske hade trott. Bara kanske trettio sidor kvar så jag tog med mig en ny till bussen – Tarzans tårar av Katarina Mazetti. Jag vet att jag har läst den förut och det känns som om det var i Hunnebo, så den kan mycket väl ha blivit inhandlad av mamma och pappa på second hand någonstans – men det var många herrans år sedan och det verkar redan som om jag kan ta in den lite bättre nu när jag är jämnårig med åtminstone en av huvudpersonerna. Mazetti är så fruktansvärt rolig och välformulerad att man ramlar baklänges. (Dock har jag upptäckt ett franskt översättningsfel – framboise betyder hallon, inte jordgubbe! Kommer till och med jag ihåg! ;-)) Ett problem jag har med drottning K är dock en formulering som hon använt i minst en annan bok också – ”vi älskar bra ihop”. Rysningsframkallande!

Bara ett möte idag också, och bara i max en halvtimme klockan 9. I trapphuset. Hihi. Skönt, för jag har avtackningsplock sprutande ur öronen och då jag är chef för kakburken blir det asjobbigt så fort jag går ifrån skrivbordet för folk kommer aldrig ihåg att lägga lappar med sina namn…