mer att läsa…

Nu var kanske inte böcker direkt en bristvara i min lägenhet, men jag packade upp ett gäng idag, ett hundratal kanske. Lyckades få plats med dem i bokhyllorna vilket jag inte trodde skulle gå, så det var ju lyckat.

Har en sådan massa som jag köpt på loppis och i second hand-butiker… men jag kan inte göra mig av med böcker. Eller, jo, det kan jag visst, om jag ger bort dem, men jag skulle aldrig kunna slänga en bok om den inte var helt förstörd. Och förstås en hel del som jag fått i julklapp under åren också, men inte alltid kunnat ta med mig tillbaks till London. Vissa har jag inte ens hunnit läsa, det är nästan pinsamt!

Förra julen fick jag hur som helst bland annat Ninni Schulmans strålande roman Flickan med snö i håret, som jag hann läsa men har glömt vem mördaren var 😉 så jag tror att jag ska plocka upp och börja läsa om den ikväll innan sovdags. Rekommenderas! Längtar efter Pojken som slutade gråta härnäst.

 

Har en massa böcker som jag har tänkt läsa länge som väntar… jag brukar plocka ur en tio eller så, både nya och gamla, och ställa i nattduksbordet där de får vänta på sin tur, men ibland lyckas jag bara inte utan hittar något mer intressant och så glömmer jag av mina goda föresatser. Kanske jag kommer att få lite mer gjort nu när jag ska åka buss ett tag om dagen, när jag åkte tåg från Brockley till City så läste jag hur mycket som helst – och det oftast utan sittplats!

 

Men de som står i nattduksbordet nu ska jag ta itu med. Snart. Det är Hundra år av ensamhet och Kärlek i kolerans tid av Gabriel García Marquez, The Lion, The Witch and the Wardrobe (första Narniaboken) av C S Lewis, Life of Pi av Yann Martell, Små citroner gula av Kajsa Ingemarsson (som alla antingen hatar eller älskar så jag måste ju testa!), Three men in a boat av Jerome K Jerome (som jag även hittade på loppis på svenska för ett tag sedan – folk, till exempel Bo Balderson himself, säger att det är en av världens roligaste böcker), och på tal om Balderson så har jag ju fortfarande Statsrådets Fall att bli klar med! Vansinne. Och sist men inte minst, Southwell’s av Jay Whitfield. Det är min kära väninna Vivis svärmor som skrivit och givit ut sin egen roman – Vivi gav mig en av böckerna för länge sedan och jag har inte kommit mig för. Now is the time! Hon bor ute i bushen i Wales med en massa grisar och får och grejer, det ska bli hemskt kul.

 

 

 

Nä, nu är klockan snart ett, jag skulle ju skärpa till mig! Strax!