melodikrysset 49 – 2011

Oj, här har det visst varit läsarstorm på förmiddagen om jag ska tro Blogg.ses statistik (dock inte Flagcounterns, så förmodligen är det något fel på Blogg.se!) – om det nu är så så hjärtligt välkomna! 🙂

Är det kappsegling? Nä, det är lördag, och lördag betyder naturligtvis, som alltid, Melodikrysset.

Och det var lätt idag. Nästan lite för lätt. Jag var tveksam till en men när jag väl fick hjälp så visste jag ju förstås, klasskamraten till en och Lundensiskan inte alls. Det betyder lätt.

Började på V1, min favoritstart. Det är ju logiskt liksom. Här hade vi ännu en upprepning av en sång som hördes för inte alltför längesen, Idag kommer aldrig mer som jag faktiskt älskar. Sist var det Andreas Johnson som utgjorde svaret, idag var det Niklas STRÖMSTEDT. Nu tycker jag dock att jag har fått min rättmätiga dos av Niklas Strömstedt för en och samma helg.

Därpå L3, en av mina favoritmelodier av Lasse Dahlquist – MORFAR har berättat. Kommer ihåg första gången jag hörde den, det var allsång på Mellankajen i Hunnebo en varm sommarkväll, kanske 1994 eller 1995? Den är jättefin i alla fall. V4 sitter i ryggmärgen på mig för pappa nynnar alltsomoftast på ELVIRA Madigan, och den fanns även med i en av mina tvärflöjtsböcker. L1 gick pappa bet på, men när jag berättade vad det var i efterhand sa han ”Jaså var det SÅ lätt?!” – haha. Det var i alla fall Ds älskling Britney SPEARS som sjöng I wanna go. Jag tycker faktiskt att det är en helt okej poplåt.

V9 var jag inte hundra på men det fanns liksom bara ett alternativ… Kungliga SÖDERMANLANDs Regementes Marsch. Militärmarscher är rätt trevliga att lyssna på i rätt sinnesstämning tycker jag. L2 gällde RIVERDANCE (osäker på om det ska kursiveras? Showen, ja, absolut, men heter gruppen Riverdance också? Strunt samma. Vi säger att vi pratar om showen.). Musiken har jag inget emot men jag kan inte titta på Michael Flatley och hans vänner… det är precis som i Vänner när Chandler är rädd för honom för att hans lemmar verkar ha ett eget liv.

Sista före nyheterna var den jag var osäker på, men jag förstod ju att det handlade om ÖRA eller ÖGA. Maja pekade mig i rätt riktning, det var Ögon känsliga för grönt med bland andra Monica Zetterlund. Melodin kunde jag ju men jag hade faktiskt ingen aning om titeln. Substantivet skulle alltså in i ental, så ÖGA.

Sedan fick vi prov på Eldemans besatthet av TED Gärdestad, som sjöng Angela. En av mina favoriter med honom, den är så… hoppig. Nästa, dubbelfrågan V8 och L7 var lite förvirrande. En instrumental version av Streets of London spelades, och frågan löd ”Var utspelar sig melodin?”. Det skulle alltså vara I och ENGLAND – men det var inte särskilt tydligt. Jag och Dan misstänkte att han hade smuttat på glöggen före sändning.

L7 och V13 kunde jag egentligen inte för jag har varken sett eller hört titelmelodin till MIAMI VICE, men det var inte så svårt att gissa. L12 var en gammal dänga som jag hade förträngt ifrån Melodifestival 1992 – Långt härifrån av och med PY Bäckman. Inte min favoritperson.

Och så avslutades det hela på V11 med Den gamla spinnrocken, som för övrigt har en mycket vacker text. Vad kan man göra med ett sådant konstruerat redskap? Jojomensan, du gissade det, SPINNA förstås!

Nu blir det lunch innan jag förgås fullständigt. Puss!