på spåret vecka 2

På Spåret-dags igår kväll förstås, jag var sjukt sömnig men det är klart att jag tittade. Anna Charlotta Gunnarson och Ylva Hällen mot Christer Lindberg och Morgan Larsson från Christer i P3. Inte ett program jag brukar lyssna på så jag var inte helt familjär med dem – men gillade dem på studs, sköna killar, hejade absolut på dem. Anna Charlotta och Ylva känner vi ju sedan tidigare. Inte mina favoritdeltagare kanske men de är helt okej.

Förra veckan kunde jag alla städerna rätt fort, någon av dem till och med på 10 poäng, men det var svårare denna veckan plus att jag var allt annat än alert i skallen. Var nog nere på i alla fall sex. Följdfrågorna däremot gick i det stora hela bra, även om jag inte för mitt liv kunde komma på vad Himmelska Fridens Torg heter på kinesiska fast det är det namnet som används mest i engelsk media.  Det var väldigt roligt att få se lite Öland också, och särskilt att det kom en fråga på Johan Theorin! Karin, born and raised i Mörbylånga, lånade mig Skumtimmen häromåret som jag älskade, så det var en fråga jag kunde snabbt 🙂

Jag kan störa mig på Fredrik Lindström har jag insett. För det mesta är han kul, han är lite lagom torr och sådär, men han är ju en sådan vansinnig besserwisser även när han faktiskt inte kan saker och ting. Som när det pratades om wienerbröd igår gällande Wien, då, och Kristian påpekade att i Österrike kallas wienerbröd för någonting med Danmark, och så är det ju även på engelska. ”Ja, just det, daaaaarnish” säger Fredrik. Nej, jag är ganska övertygad om att det inte är så vi uttalar Danish. Men men. Det är ändå ett himla trevligt program.

Favoriterna när jag tittar på tävlingsordningen är absolut herr och fru Haag, jag har alltid älskat Erik Haag, ända sedan han anordnade kaninhoppning med syrran på Sommarlov på 90-talet och sedan Hassan och så vidare – och jag tycker mycket om Martina också. Hennes böcker (Underbar och älskad av alla, som även blivit film med författarinnan i huvudrollen, och I en annan del av Bromma) är fruktansvärt roliga för att inte tala om hennes krönikor om hur det är Hemma hos Martina och även Martinakoden. De gjorde ju dessutom ypperligt bra ifrån sig förra året – det tror jag inte någon väntade sig. Hanna tycker att det är lite jäv-varning eftersom Erik har jobbat så mycket med Fredrik och Kristian och därför vet hur de tänker när de klurar ihop ledtrådarna, men jag vet inte riktigt om det har så mycket med saken att göra, eller om de egentligen skriver särskilt mycket av det själva.

Förra året höll jag på att störa ihjäl mig på Jessica Zandén och paret Strömstedt, vi får väl se hur det går i år. Ralf Edström ska bli kul att se!

Och Moto Boy, gårdagens artist, har jag aldrig hört förut men han var ju helt fantastiskt bra. Ser även fram emot Freddie Wadling och Olle Ljungströms framträdanden!

</geek>