Jodå, det gick denna veckan också, även om jag faktiskt inte vaknade förrän klockan ringde och informerade mig om att det var dags att sätta lite fart. Skulle kunna somna om en stund också om jag försökte tror jag, jag vet inte varför jag är så förbaskat trött! Skyller på medicinen, den ställer till det med det mesta.

Orkar inte ens tänka på att ta dem i ordning så vi börjar uppifrån och kör framåt.
V1 var ett av mina allergiframkallande ämnen. JAMES BLUNT sjöng You’re Beautiful, som ger mig grava utslag. Men jag vet att många älskar den, och honom, så det må vara hänt då. V6
var det näst sista ordet och både jag och Lundensiskan var lite förvirrade över bokstäverna vi hade, men det är klart att det var fina, fina Niklas HJULSTRÖM som sjöng Guds källa har vatten tillfyllest för törstande kvinnor och män. Poppis inom Frälsis kan jag meddela. Det är en fin psalm.
L1 var enkel men ett trevligt inslag, JOHNNY Cash sjöng Ring of Fire, som nog de flesta kan, särskilt efter filmen om hans liv som dök upp häromsistens.
När jag hörde att L3 och V7 skulle handla om Melodifestival blev jag lite trött i huvudet, men för en gångs skull handlade det inte om någon av de senaste Idol-vinnarna eller liknande utan en gammal goding med Lili och Susie, som förstås är SYSTRAR, och tävlade i Melodifestivalen med Show me heaven tvåtusenNIO, eller tjugohundranio om du råkar vara av den övertygelsen.
L4 och V11 var inte helt enkel för min generation tror jag, och jag vet inte riktigt hur jag visste att det var LARS FORSSELL som sjöng sin egen sång En fransman i Stockholm. Tydligen var det inte så vanligt att han sjöng alls, och jag tror faktiskt aldrig att jag har hört honom göra det förut, men det var väl helt okej under omständigheterna!
L2 rådde det lite meningsskiljaktigheter om. Jag hade ingen aning om vem det var som sjöng, Lundensiskan tyckte att det var Orup och att han inte stavar Thomas med H, men jag var tveksam. Min smarta kusin sa däremot att det var MAURO Scocco, och det hade han ju strålande rätt i. Detta var en hyllning till L10, OLLE Adolphson, från skivan Dubbeltrubbel där Adolphson tolkas av en massa framstående svenska artister, alltifrån Håkan Hellström till Freddie Wadling. Jag gillar verkligen Adolphsons musik, särskilt Trubbel som jag tycker är en strålande vacker sång. Denna heter Världen som var min, men det fick jag vara så god att googla.
Av någon anledning dök När vindarna viskar mitt NAMN upp även denna vecka. Mycket underligt, men det var i alla fall inte svårt. L5.
Vi fick en liten nostalgitripp tillbaks till En officer och en gentleman – eller i mitt fall till NileCity 105.6 när Joe Cocker och Jennifer Warnes sjöng UP where WE belong. L12, V14.
Skrattade gott åt V9 och vilken dokusåpa den förknippas med – och vem programledaren var i början av seriens storhetstid. Nog var det Mediahora från Big Brothers första säsong som spelades, men med annan text, jag vet inte vad som hände i vilken ordning där. Kunde för vårt liv inte komma på vem programledaren var tills Kusinen rapporterade att det var ju Adam ALSING. Hade jag inte kommit på av egen maskin. Och i och med det sade vi adjö till den tidigare idén att ett tåg passerar många STATIONer och redde ut att det handlade ju om PERRONGer på V13 i relation till gamla På Spåret-signaturmelodin. Tur att jag har goda gener i släkten som kan sånt här 😉
Och så V8 då. Jag tror att Kusinen var lite sarkastisk när han sa att detta var hans favoritrevyartist, men jag är faktiskt ett ganska stort fan av KJELL Kraghe. Kanske mest för att jag tycker att Ålefeskarns Vals är rolig och han gör den bra. Plus att folk från norra Bohuslän alltid uppskattas i min bok 😉 Här sjöng han i alla fall Flickorna från Lyckorna.
Och sist men inte minst, eller jo, ett av de mindre är det väl, L11. Här var alla inblandade förvirrade. Det blev ju FÅR, FÖR eller FAR, men vilket? Min dyre fader rapporterade att det handlade om FÅR jag lämna några blommor, och det hade jag kanske kunnat gissa mig fram till om jag haft tålamodet, men det hade jag inte så jag uppskattade hjälpen som kom!