mästerkocken

Nu har jag städat klädkammaren också. Jag är inte riktigt säker på att detta är hälsosamt beteende. Jag har liksom inget kvar att städa snart. Jag hittade i och för sig dels en massa nagellack som jag har letat livet ur mig efter, dels ungefär sjutusen paket ansiktsservetter som jag inte visste att jag hade, lite annat plock hemifrån flickrummet och…

Mammas Mästerkockenlåda!!

Jag hade glömt att jag räddade den ifrån en säker död i vintras någon gång och nu hade den hamnat bland alla mina julsaker som jag av förklarliga skäl inte packat upp ur julkassen ännu… hurra hurra! Jag brukade älska att bläddra igenom korten när jag var liten, och nu är det ju världens bästa matnördsretroaccessoar! Den är inte ens i närheten av komplett, jag tror att man kanske fick korten med ICA-Kuriren eller något då det begav sig, men den är kul ändå.

Fantastiska Den Bruna Maten har ju skrivit en del om de ibland helt otroliga rätterna man hittar bland korten och det är enormt underhållande. Lovar att komma med ett exempel eller två snart.

Fär en timme sedan sken solen så att jag fick hala ner persiennerna för att kunna göra det där förbaskade personlighetstestet (alltså – vem svarar ”Stämmer helt” på påståendet ”Jag har haft ett intetsägande liv” om man vet att testet är till för att lista ut om man är en rolig person att ha på en arbetsplats?) och nu blåser det full kuling och ösregnar igen. Störigt.

0 reaktioner till “mästerkocken”

Lämna en kommentar