she said it was all make believe

Jag försöker alltid ta kort på Viking när jag åker över Göta Älv-bron. Tyvärr är det stört omöjligt efter som jag a) alltid måste rota efter kameran i världens största väska, b) det är alltid helt fel ljus och c) det kommer alltid en buss eller spårvagn förbi på andra sidan bron och är i vägen (om jag åker till Hisingen då, vilket jag gjorde i eftermiddags).

Himlen blev rätt snygg i alla fall – och så fick jag med en av mina favoritbyggnader alla kategorier, Masthuggskyrkan!

När jag kom hem till Backatorp blev jag alldeles förvirrad av hur grönt och vackert det är… visst är det svårt att tro att det bara ett par kilometer härifrån är helt nedgånget och faktiskt ganska farligt?

Detta är gångvägen från busshållplatsen till mamma och pappas. Första biten här sluttar – och sandas inte på vintern – gissa hur många rovor folk sätter där om dagen?

Så ljuvligt vackra färger. Häruppe tjuvrökte vi för första gången i sexan. H blev jättedålig och vi inbillade oss att mentholcigaretter inte skulle lukta rök utan bara mint. Jodu.

Hösttecken. Tallarna barrar. Kan man säga så? Det lät roligt i alla fall.

När jag var liten sandades inte dessa trapporna heller. Behöver jag ens nämna hur hysteriskt roligt det var att åka snowracer nerför? (Och rakt in i folks trädgårdar… oops.)

En fallen hjälte.

Lekplatsen och gungorna. Detta var den mest avancerade lekplatsen i området. Oh yes. Staketet stod alldeles för nära gungställningen så man fick passa sig vansinnigt noga vid längdhopp-från-svingande-gunga.

Något överexponerat från mammas och pappas trädgård, men jag tyckte färgerna var vackra.

Vad innerligt glad jag är att jag kan fota igen! Jag vet att jag inte är särskilt bra på det, men jag tycker att det är roligt och aspirerar inte på några stordåd, så jag tänker fortsätta!