demolition

Rensar, slänger och röjer i mitt gamla rum igen. Herregud, allting är så dammigt! Inte i själva rummet, men i kartonger och sådant som inte blivit rört på närmast tio år, usch och fy. Jag tar rast en stund här. Jag har hittat de mest fantastiska dagböcker igen… det står en massa käcka saker om folk som jag inte ens vet vilka de är längre, som jag har sagt tidigare var jag uppenbarligen kär i minst en kille i veckan också.

Något av det roligaste jag har hittat dock är min ”dagbok” från Frankrike-resan 1998 – Cam och Linda, ni ska få se så snart som möjligt! En hel del roliga foton har också krupit fram – jag har fyllt en hel stoooooor svart sopsäck de senaste två timmarna och sparat ytterst lite egentligen, men det jag har sparat är sådant jag absolut vill ha kvar. Gick igenom sjutusenfemhundra gamla notblad också och plockade ut till mamma så hon kan ukulela.

En sak slog mig. Nog skulle man kunna använda ett notställ som en riktigt trevlig prydnad i ett vardagsrum? Ett sådant här i silverfärg:

I ett hörn till exempel med något roligt ”sittande” på? Jag tycker nog att det är värt ett försök i alla fall, får se om mamma har något ”silver”puts att låna mig ikväll, för rent är det INTE efter som sagt dryga tio år i en banankartong under en säng… det dammsugs flitigt under sängen men icke i lådorna.

Igår kväll lagade jag skinka på risbädd till middag – så himla gott. Ett glas av det fina Chapel Hill Rhine Riesling:et till. Funderar på att skaffa lite sådant själv till mitt fina vinställ någon gång när jag blivit rik 😉

Och tänk att det redan är maj!

Kan riktigt känna doften av fyren…!