henry

Som utlovat, här är den lille sötnosen:

Han har ingen känsla i största delen av bakkroppen så han går inte så bra, stackarn, men han försökte ändå hoppa upp i soffan till mig – där han inte får vara – ungefär en millisekund efter att han hörde att T stängde dörren till badrummet.

Ungefär en timme senare när vi satt och fikade ställde jag ner min kaffemugg i kanske fem sekunder och vad får jag se?

Jajamensan. En halv kopp kaffe drack han upp, den lille rackarn, puttandes muggen framför sig runt hela vardagsrummet… hoppas att jag har så mycket bus kvar när jag är i hans ålder (sisådär 98 i människoår!)…