Jag och chefen hade, som alltid, ett väldigt trevligt samtal vid sidan av min utvärdering i onsdags, och han betonade hur viktigt det är att man har hobbies utanför jobb och så vidare – särskilt om man jobbar ihop och bor ihop som jag och Andy råkar göra. Han har varit sambo med två tjejer på jobbet tidigare så han vet väl 😉 även om han sa till mig att inte lyssna på ett ord han säger om förhållanden då alla han haft har fallit samman ganska dramatiskt. Okej, det vet jag ju så man får ta råden med lite manipulation och få det att funka med sitt eget liv. Det är bäst att ta allt han säger med en nypa salt då han gillar att diskutera sill och hundbajs med Lina…
Andy har ju rugbyn och välgörenhetsjobbet, jag har mycket på gång men oftast är det sociala ”åtaganden”, vilket jag skriver inom citationstecken för det är ju ingen jobbig syssla utan något jag väljer och njuter av. Det kanske inte kan räknas som hobby i och för sig, och coachen jag träffade häromveckan sa samma sak – det är bra att engagera sig i något som inte bara är socialt liv (som i och för sig kan kännas väldigt lyxigt när man jobbar sjutusen timmar i veckan och det första man gör när man kommer hem är att kolla jobbmailen) utan att verkligen göra något helt fristående.
Till och med mamma har gått och skaffat sig en hobby – visserligen påpushad av pappa – hon har börjat på ukulelekurs! Nu kan hon spela Ja må han leva och Vi äro musikanter 😀 Jag är SÅ glad att hon har gjort det och hon verkar tycka att det är vansinnigt kul!
Så – nu ser jag fram emot att gå på mitt första möte med bokklubben, går det bra så går det, är det mindre kul så vad fan – om inte annat så ser jag nog till att leta upp nåt annat att göra.
Vet alltför väl hur viktigt det är med work/life balance (och min chef uttalade önskningar om att jag skulle kunna jobba hemifrån eller ta ledigt då och då så han är med i mina tankegångar!) och jag tror att jag kommer att må mycket bättre av lite hobbies. Faktiskt.
Stories from the city, stories from the sea 