skrattretande

Alltså, det är verkligen skrattretande hur trött jag är idag – de första två timmarna fick jag passa mig så att jag inte stängde ögonen för då hade jag garanterat ramlat med ansiktet före rakt ner i tangentbordet. Andy matade mig med Pro Plus och nu är jag lite mer normal även om det känns som om ögonen ska falla ihop helt oprovocerat precis när som helst.

Strax blir det dock utfodring och jag hoppas verkligen att det sätter lite fart på energinivåerna för det här är ju löjligt! Tänk när man kunde vara ute och slarva hela nätterna, sova två timmar och ändå glatt gå till jobbet, det var tider det – så funkar i alla fall jag inte längre…