manic wednesday

Ikväll blir det middag med fina Vivi på Café Rouge, jag har praktiskt taget redan bestämt vad jag ska äta, how sad is that? Haha. Det ska bli otroligt trevligt (och gott) – det känns som om jag alltid har väldigt jobbig dag de dagar jag träffar just Vivi, men då är det ju desto skönare att komma ifrån jobbet. Idag har varit en sådan där psychodag där ingenting händer på en timme och sedan blir det panikslaget runtjagande i en timme till, som ersätts av en timme av frustration… you get it. Det är skitjobbigt när det inte finns någon stabilitet tycker jag, särskilt som jag är extra trött idag.

Inget görs bättre av att killen som sitter bredvid mig är a) hyperaktiv b) flatulent och c) extremt högljudd på alla sätt och vis idag – men de ska gå om tjugo minuter så då kan han leva ut sina ljud på PFS-utställningen istället. Jag tror att det är för allas bästa… 🙂

För övrigt tycker jag att alla ska titta in hos Sierra Leone Rangers, projektet som Vivi, hennes man Mark och deras vänner Paul och Jules pysslar med nu – de ska köra en mobil veterinärklinik till Freetown i Sierra Leone för att ta hand om vovvar, vaccinering, kastrering och annan sjukvård. Ett otroligt projekt! Ni kan donera en slant här också om ni har lust, det är ett värdigt ändamål!