it’s friday!

Ja, äntligen är det fredag 🙂 Andy är på väg hem från Manchester (ja, på väg från Euston vid det här laget skulle jag tro, hans telefon är död) och jag är hemma och städar lite mellan varven, men tar det ganska lugnt. Har en köttfärssås på spisen som luktar väldigt gott och planerar morgondagens resa till Bletchley i finare detalj.

Jag har fortfarande väldigt ont i min högerfot, men vi får se hur det går. Just bowling kan bli svårt om foten fortfarande är öm och svullen imorgon, men det får lösa sig bäst det vill. Kan jag så kan jag, liksom.

Det var en ganska tuff dag idag, mest för att jag hade för lite att ge mitt team att göra! Vi har haft arton props om dagen i snitt denna veckan och idag hade vi två – som tur var dök det upp en massa annat småkrafs så det löste sig. Tre åkte på team building vid halv fyra och de andra tre, jag och Catherine hade det ganska trevligt resten av eftermiddagen.

Det är roligt med Catherine (som jobbar för vårt systerföretag och som vi nu delar kontor med). Jag har alltid varit trevlig mot henne, hälsat och försökt konversera men aldrig fått ett uns i utbyte. Nu har hon verkligen krypit ur sitt skal och pratar så det står härliga till, pratar smink och kläder och shopping, bjuder med mig på olika events och lånar ut böcker och filmer till höger och vänster. Det är naturligtvis inget problem, snarare tvärtom, men jag undrar om jag har utsöndrat någon sorts elakhetssignal som förut fick henne att inte vilja prata med mig men nu vilja vara min bästa kompis ungefär? Intressant, intressant.