men kära nån!

Jag upptäckte precis att jag inte uppdaterat "Just nu läser jag" sedan jag läste Middlesex! Det var det värsta.

Får köra igenom böckerna jag läst sedan dess (vissa har jag redan pratat om)…

Rebecca Wells – Ya-Yas in Bloom: uppföljaren till The Divine Secrets of the Ya-Ya Sisterhood som är UNDERBAR – denna var inte lika bra, men absolut värd bibliotekslånet 🙂

Jeffrey Archer – Prison Diary – Vol III – Heaven: North Sea Camp: sista boken i Archers serie om sin fängelsevistelse. Extremt lärorika och underhållande på samma gång. Och skrämmande.

Agatha Christie – They do it with mirrors: inte en av favoriterna bland Miss Marple får jag erkänna, men väl en del i Marpleprojektet!

Charlotte Greig – Evil Serial Killers – In the minds of monsters: köpte den billigt på The Works häromveckan. Intressanta porträtt av massmördare – allt i från Jeffrey Dahmer till Jack the Ripper. Spännande och fascinerande.

Elissa Wall – Stolen Innocence: en självbiografi av en flicka som föddes in i sekten FLDS – intressant och rörande.

Cynthia Voigt – Tell me if the lovers are losers: en av mina favoritböcker som tonåring och nu njöt jag fullt ut av att läsa den igen. Fantastisk bok!

Jeri Smith-Ready – Wicked Game: en vampyrroman som Jennie gav mig. Jag är egentligen inte så mycket för urban fantasy, men gav den en chans… ganska okej förutom missbruket av brittisk slang, så förfärligt taffligt! Jag förstår att man inte vet hur det fungerar om man själv aldrig har varit i England, men då kan man väl maila någon och fråga åtminstone?

George Bernard Shaw – Pygmalion: skrev jag om häromdagen.

Alex Wheatle – Brixton Rock – nej, alltså… nej. Vissa delar var mycket bra, vissa totalt sjuka och denna namedropping av platser i södra London fick mig att bli tokig. Sedan är språket så inkonsekvent också – en mening kan vara på jamaicansk slang (narrativt, då, inte i dialog) och sedan tre rader senare står det något i stil med "the school mate with whom he played truant" – bestäm dig! Likaså en hel sida snack om the tube och tre rader senare står det något om "the Underground Network". Man kan variera språk av en anledning, detta är bara taffligt.

Idag började jag med A Clockwork Orange – känns lagom kort eftersom jag ser fram emot att få lägga vantarna på Skumtimmen ikväll. Och jag tror bannemig att jag ska utnyttja mina sista skälvande minuter på lunchrasten till att läsa några sidor. Varför inte.