phew!

Igår kväll var min plan att ta tåget hem 1803 från City Thameslink, vara hemma halv sju, handla lite, laga mat och sedan ta det extremt lugnt.

Det blev inte riktigt så, kanske.

För det första gick det inga bussar. Okej, det gör inte så mycket, det går bra att gå, så vi gick ner till Thameslink, hoppade på tåget som bara var någon minut sen, result.

Sedan stannade tåget mittemellan två stationer. I över en timme. Och när det hade stått klart där så inte körde det vidare inte, nej då, det VÄNDE, men det körde inte ens tillbaks från utgångspunkten, så där stod vi strandade vid Denmark Hill. Visst, det går bussar där också, men bara en som var överhuvudtaget intressant för oss, och den kom inte på en halvtimme i alla fall.

Sagt och gjort, vid det här laget var vi hungriga, törstiga och kissnödiga, så vi tog en annan buss till East Dulwich och åt underbart god mat på en meze-restaurang på Lordship Lane. Det var absolut lyckat!

Vägen hem? Inga bussar. Okej. Taxi? Nej, ingen taxi. Okej. Promenera genom ett kolsvart och heldött Forest Hill där de enda livstecknen är ungdomar med stora hundar? Ja, vad ska man göra? Så sagt och gjort, till slut kom vi hem, ungefär fem timmar efter att vi gick från jobbet. Jag avskyr när det blir så, alla planer raserar och så står man där uppgiven och frustrerad.

Middagen var bra, såklart, och det är alltid kul att hitta nya ställen, men det var inte den bästa kvällen i mitt liv annars.