ett minne

Jag hade en kompis när jag var liten i vars familj man alltid sa "mängder" när man menade mycket av något. Typ, mängder med äppelmos, mängder med pengar, mängder med saft. Ni fattar.

Och jag minns att jag, kanske som sjuåring, läxade upp henne för att en "mängd" kan ju vara en liten mängd också. Det måste inte vara massor av något, en mängd kan vara bara ett par tre stycken grejer.

Hade uppenbarligen antingen läst mig till detta eller lärt mig det i skolan. Hon var ett år yngre och inte riktigt lika försigkommen vad gällde läsning och sådant. Kanske inte ens hade börjat skolan än.

Och hon blev så upprörd över detta. För hennes föräldrar sa ju så, och då måste det vara rätt.

Jag vet ju att det är ett uttryck. Till exempel hävde jag just i mängder av vitlök i min spenat. Och jag visste säkert det då också. Det var väl bara så att jag hade något extremt behov av att hävda mig och kanske bråka lite också, bara för sakens skull.

Det känns konstigt nu, för sådan tror jag inte att jag är längre.