jonathan richman

När vi ändå var igång och snackade om Velvet Underground igår shufflade iPoden fram Jonathan Richmans sång vid namn Velvet Underground. Hade glömt hur bra den är.

Jonathan Richman var grundare för Modern Lovers men har även gjort massor av sologrejer. Han är helt underbar live, hemskt rolig, aktiv, humoristisk, ja, hela paketet.

Måste uppmana alla att lyssna på några särskilda låtar, nämligen:
I was dancing in a lesbian bar
When I say wife
Monologue about Bermuda
Everyday clothes
Her mystery, not of high heels and eyeshadow
Fender Stratocaster

Och en massa mer. Naturligtvis. Men börjar jag skriva ner dem alla slutar jag inte, och då blir det absolut inget gjort här idag.

Han sjunger även på spanska då och då. Mycket vackert.

inatt jag drömde…

Jaha. Inatt drömde jag att det hade fastnat en humla i min rumpa, och att det var farligt att försöka ta bort den själv (den var alltså inte långt in, utan bara precis mellan skinkorna), men när jag ringde doktorn för att få någon att plocka ut humlan fick jag veta att jag inte kunde få någon tid förrän 7:e februari. Och jag fick inte stå upp och sådär ifall jag klämde humlan och den bet mig, så jag fick ligga på sidan i sängen med ena benet upphöjt.

Tror att detta har något att göra med en artikel om förlossningsvård jag läste igår, och läkarbrist och ställningar och allt vad det är.

Fick mig ett litet fniss när jag vaknade i alla fall.

Drömde sedan, på morgonen, en dröm där Frank sa med myndig röst "du ska väl inte utplåna zodiakens alla vackra djur", men jag vet inte mer om vad som hände där.

Nu har jag badat bubbelbad fredagen till ära och ska väl försöka få på mig lite smink innan jag ger mig av också.

Puss!

tvättproblem

Min mor har alltid inpräntat vikten av att kulörsortera tvätt i mig. Så idag ville jag tvätta min röda handduk. Tänkte att jajamensan, jag har ju en röd fleecemorgonrock, den kan följa med i maskinen! Likaså en röd tröja, lite strumpor och sådant och ett gäng vita trosor jag inte bryr mig om om de blir lite rosa. Ja, och min rödsvartrutiga sjal! Gud så bra jag listade ut detta. Det blev ju nästan en hel maskin!

Så satte jag på maskinen, gick och ringde mamma och pappa, pratade med Andy, hängde lite i största allmänhet, och gick sedan och kissade.

Vad tror ni hänger på handduksvärmaren?

Jajamensan. Den röda handduken som var anledningen till tvätten in the first place!

Så nu har jag alltså tvättat allt rött jag kunde hitta som behövde tvättas (det som inte behövde tvättas var två väskor i plastlack och en fleecefilt, nästintill oanvänd) och måste tvätta en till maskin för att få handduksjäveln ren.

Så typiskt mig. Ännu är jag inte en route att bli likadan som min mamma.

dagens musiktips

Imorse var det Andy Warhol av Velvet Underground & Nico som snurrade i iPoden. Ännu ett album jag inte har lyssnat på på hur länge som helst, men även det underbart.

För många år sedan när jag bodde i en tokig flatshare i västra London brukade jag och min vän Mattias sitta uppe halva nätterna, dricka vin och lyssna på musik. Belle & Sebastian, Magnetic Fields, Velvet Underground, Lars Winnerbäck och en massa annat i en salig röra.

There’s a light that never goes out av Smiths var alltid kvällens sista låt. Sången innan det var med fördel I’m waiting for the man från det ovannämnda mästerverket.

Lyssna!

mätt

Vi åt middag på Brockley Jack ikväll. Jag kände mig lite lat och väldigt trött, så det var skönt. Morots- och koriandersoppa (vilket jag aldrig har gillat förut, men den här var otroligt god!) och Rustic House Deli Board – skinka, kyckling, bröd, olivolja, balsamvinäger, piccalilli och äppelchutney serverad med oliver och en hel bakad Camembert. Smaskens! Fast jag åt inte upp allt. Jag var väl inte så hungrig som det kändes.

Värmen har gått på nu så det är som en helt annan lägenhet! Otroligt vilken skillnad det blir, jag känner mig som en helt ny människa tack vare en varm lägenhet, möjligheten att duscha som folk (e.g. hemma) och att kunna lyssna på Magnetic Fields precis när jag vill. Det gör en jobbig arbetsdag mycket, mycket lättare att ta.

crofton park, this is crofton park

Hittade en lite smårolig artikel om Crofton Park, området där vi bor. Man lär sig onekligen något nytt varje dag!

The Rivoli Ballroom som det skrivs om ligger precis mittemot stationen. Jag tror att det har blivit nerlagt men jag hoppas inte att det ska rivas.

En natt i somras när jag inte kom ifrån jobbet förrän klockan två och tog taxi hem berättade busschauffören om sina dansande dagar där i ungdomen. Lite pittoreskt sådär.

Oftast är det naturligtvis mycket soligare och finare i Crofton Park, men det säger väl sig självt.

music music music


(Bild lånad från http://www.eil.com – det var inte lätt att få datorn att fatta att det inte alls handlar om porr!)

Jag hade glömt hur underbart det är att musik i lurarna på väg till jobbet. Det gjorde min tågresa hela acceptabel, fast det var mer folk på tåget än jag någonsin sett förut. Jag lyssnade på volume 1 av albumet ni ser ovan vars namn jag inte vågar skriva ut då jobbdatorerna är lite, tja, överkänsliga, och häpnas som alltid av dess storhet.

Så sjukt vackert, totalt utflippat och alldeles, alldeles underbart. Allt på en gång. Vissa låtar är verkligen vansinniga. Som Punk Love. Helgalen. Men så kommer något som Book of Love eller I Think I Need a New Heart genomströmmande och jag blir alldeles varm och skön inuti. Riktigt härligt. Rekommenderas.

Även – mycket glad för att äntligen kunna duscha varmt hemma! Otroligt skönt att inte behöva koka vatten / tvätta håret i kallt / hetsduscha på jobbet – och ha tid med peeling och smörjning och ja ni vet allt det där som är så skönt att göra när man har tid. Och tja. Tid hade jag väl egentligen inte, men det gick ju bra ändå.

Nu är klockan prick nio och som den dedikerade anställda jag är ska jag sätta igång och jobba.

Ha en fin dag!

an horse about a iPod

Jag har varit litet sugig på att uppdatera idag.

Hade fullt upp på jobbet och sedan får finansnissen för sig att ringa min chef och klaga på farten med vilken jag gör hans jävla tramsjobb – fast han och hans överordnade precis berömt mig för hur snabbt det går! Allvarligt talat. Jag har bara en dator, jag har bara två händer, jag har knappt tagit ett enda uppehåll på hela dagen, ingen lunchrast, och så kommer han dragandes med det? Det är dåligt.

Dock kan jag lita på min chef och han står på min sida. Förstår precis hur löjlig hela processen är, och även att jag verkligen jobbar hårt och försöker få det gjort. Så fruktansvärt dåligt bara. Särskilt som finanssnubben inte gör någonting man ber honom om förrän ungefär fyra månader senare. Jag har fått en omöjlig deadline men jag gör för fan mitt bästa för att komma dit, och så går han och gnäller hos Marc? Nej, det är dåligt. Men jag tar det. Jag vet att jag gör så gott jag kan och jag vet att min chef vet det. Det är det absolut viktigaste. Pratade ihop mig med min gamla chef lite grann förut med, hon har varit otroligt missnöjd med finansavdelningens output och tänker klaga formellt på sin appraisal imorgon. Så det så.

Jaja. Förutom det har det varit en trevlig dag! Jag sitter just nu och leker lite med min nya iPod, som är så vacker att man kan dö!

Åt middag med vackra Vivi på Leon ikväll, otroligt gott och otroligt roligt. Det känns som om vi har känt varandra för alltid fast vi bara träffatas i verkliga livet kanske fyra-fem gånger. Underbart. Vi skrattade och pratade och åt gott – grillad halloumi med organiskt vildris och coleslaw – ackompanjerat i bakgrunden med ett gott Muscadet – superkul. Jag önskar att jag träffade henne oftare, förhoppningsvis blir det lättare att styra upp den saken nu när vi bor närmare varandra. Besöka Vivi kan ni göra på http://vilhelmina.wordpress.com.

Vi har även fått igång varmvattnet igen idag, så jag ska ta ett långt bad strax innan läggdags. Ingen champagne och inga jordgubbar, men det blir skönt ändå! 😉

Hur har ni haft det idag?