Sunday. Round-up.

Så, nu har jag haft så fullt upp med att komma ikapp med bokinläggen idag att jag glömt resten. Som vanligt tidsinställer jag rackarna – jag har inte suttit vid datorn hela dagen 😉 
 
Det är ju sådär när jag inte sover. Tre och en halv bok på en natt, jag blir nästan imponerad av mig själv ibland. 
 
Min första professionella översättning har blivit godkänd, så det är jag också väldigt nöjd med 🙂 
 
Middag i Backatorp ikväll, supergoda färsbiffar med chili och fetaost i god sås och kokt potatis. Jag väljer nästan aldrig kokt potatis själv, om det inte handlar om sill, men det kan vara så himla gott. 
 
Nu ger jag faktiskt Studio Sex en chans på TV4, jag tyckte och tycker nog fortfarande att det är en helt okej deckare – får väl se hur det artar sig. 
 
Imorgon förmiddagsfikar jag hos Linda och ska försöka bestämma mig för om jag ska behålla min nya trench eller inte. Men – jag tänkte inte låta det störa nattens sömn för jösses vad sugen jag är på att bara… däcka. Rakt av. Nemas krusiduller. Somna klockan tolv, vakna åtta och då pigg som en… råtta. 
 
Kanske har jag gjort rätt val i att plocka upp Hemingway? Jag vill minnas att jag somnade varannan minut när vi läste Men without women, kanske detta fungerar lika bra? 
 
 

2014: 61 – Livet efter dig av Jojo Moyes

Oj. Ja, denna har det ju snackats om ett tag men jag har inte kommit mig för att läsa den. 
 
Nu har jag gjort det och hoppsan, vilken fin bok. 
 
Här är ännu en bok skriven på ett lättsamt och glättigt sätt som lyckas ta itu med en massa väldigt viktiga ämnen. En lite galen sak är att jag kom på mig själv hur många gånger som helst med att tänka att det är en sann historia, vilket det mig veterligen inte är. Men den är fantastiskt välskriven. Verkligen. 
 
Så. Vi befinner oss i en småstad i England, jag skulle vilja gissa typ någonstans i Hampshire eller något. Louisa jobbar på kafé, bor hemma hos föräldrarna och försörjer mer eller mindre hela familjen, inklusive syrran Treena och hennes son Thomas, på sin lilla lön. 
 
Så blir kafét utkonkurrerat och Lou arbetslös. 
 
Som vi alla vet är det jättekul att gå till Arbetsförmedlingen, och efter att ha blivit tipsad om att söka jobb som strippa, bland annat, dyker något upp. En sorts personlig assistent till en man i mitten av trettioårsåldern som är helt förlamad från nacken och neråt efter en bilolycka. 
 
Lou får jobbet och trots att de är så olika som de kan vara – Lou har inte ens hört talas om pesto örut och Will var framgångsrik finansman som sysslade med extremsporter. Innan olyckan skedde. 
 
Lou får reda på att Will bestämt sig för att dö via Dignitas i Schweiz – vilket hon inte vill vara del av, men hon vill väldigt gärna försöka få Will att ändra sig – tillsammans med den andre assistenten, Nathan. 
 
Det är en fantastiskt bra bok som jag tror kan värma även det svalaste hjärtat 🙂 Jag var inte i någon kanonform när jag läste den inatt, men nog var jag varmare i själen efteråt. 
 
En sak som jag måste säga dock. Jag förstår inte riktigt varför titeln blivit översatt som Livet efter dig när den heter Me before you på engelska. Jag tycker att det är en mycket bättre titel! 
 
Och. Sak jag inte kan vänja mig vid för jag vill inte. Faktafel som är så sjukt lätta att kolla upp. Det talas till exempel om Flannery O’Connor som en han. Det var hon inte kan jag meddela. 

Hej hej hallå dagboken

Jag är fortfarande lite slut efter förkylningen i helgen, men börjar rätta till mig lite nu trots hopplöst dålig nattsömn. Är i Backatorp och har ätit ugnspannkaka med bacon och hallonsylt. Barnsligt gott. Pappa börjar bli kulinarisk expert minsann! 
 
 
Varför äter man inte det oftare egentligen? Billigt som bara den, gott och enkelt! Man kan ju faktiskt äta det som en stor Yorkshire pudding också med gravy av något slag. 
 
Imorgon tänkte jag gå och tjata lite på Arbetsförmedlingen och blir vädret fint tar pappa och jag en promenad runt Slätta Damm. 
 
Inatt har jag för övrigt haft en liten Tyrannosaurus Rex i trädgården.