Kategori: Viva la vida

Imorse var första dagen sedan jag började jobba som jag bara inte Ville Gå Ur Sängen. Inte för att jag inte ville gå till jobbet per se – jag har nog inte tyckt att det är så roligt att gå till jobbet som jag gör nu på tio år – utan för att det var så mörkt och grått och blött och hett och kvalmigt och jag var så bisarrt trött fast jag gick och la mig jättetidigt. 

 

Men det blev en kalasbra dag i alla fall! Många tillbaks från semestern, inklusive min chef som jag inte jobbat med hittills, jag gjorde en massa intressanta saker och fick mycket beröm för det, så hela dagen var bara rolig! 

 

Så – de säger start the day as you mean to go on, vilket jag på sätt och vis är med på och så fort jag väl hade kommit upp och fått lite frukost i mig var ju allt frid och fröjd – men bara för att man inte har lust att gå upp betyder inte det att dagen kommer att bli kass 🙂 

 

Nu – middag och sedan är det nog inte jättelång tid tills det blir läggdags för min del 🙂 

 

À demain! 

Nu ska jag göra något som folk inte brukar göra, nämligen hylla Försäkringskassan! Jag fick ett konstigt brev från dem igår där det stod att jag skulle få minimibeloppet i ersättning, alltså typ 170 kronor per dag. Eh nej, det ska vara baserat på a-kassan liksom. 

 

((Detta är alltså det som Arbetsförmedlingen ställde till med å det grövsta för ett litet tag sedan, jag är inte arbetslös nu.)) 

 

Dessutom ville jag hemskt gärna veta NÄR jag får någon utbetalning eftersom de redan är massor av veckor försenade. På Mina Sidor kan man (detta är kasst) inte se sin utbetalningsspecifikation förrän dagen innan. Det ska stämma med 14 dagar efter att försäkran kommit in, men eftersom det blivit så fel hos AF vågade jag inte riktigt lita på det. 

 

Alltså förväntade jag mig att få sitta i telefonkö i typ tre timmar utan att bli klokare. Men icke! De elva minuternas kötid blev kanske fyra-fem, och jag pratade med en ypperligt trevlig dam som förklarade allting och berättade att utbetalningen kommer på tisdag, och räknade till och med ut nettobeloppet åt mig. 

 

Kanonservice. Har nästan bara hört folk förbanna att ringa deras kundcenter och var verkligen inte positivt intälld. Men nu så! Snyggt! 

Så mina vänner – femton år! Inte riktigt klokt. Men väldigt roligt. Det hette reload ett tag, sedan dagbok på nätet, sedan online journal, sedan Diaryland och Livejournal, lite blogspot och… ja. Sedan blev det blogg. 

 

Eftersom det trots allt är Throwback Thursday så kan jag meddela att idag för tio år sedan passade jag min chefs katt (som naturligtvis rymde ut i huset), kom hem därifrån på kvällen och upptäckte att killarna stod och spelade golf mitt i gatan (det slog gnistor om klubborna mot gatstenarna kan jag meddela) vilket ledde till en jättefest och en man i sina bästa år yttrade repliken: ”I think I might love you but I’m moving to Australia tomorrow and OH LOOK A BANDANA!” 

 

Och Malin drack gin och Lilt. 

 

Tyvärr minns jag inte vad jag skrev den 31 juli 1999, men jag var sexton så förmodligen något om indieband och sånt. 

 

Grattis på femtonårsdagen! 

Herregud mina vänner, på torsdag firar jag femton år som bloggare! Tyvärr är allt från 1999 till slutet på 2002 försvunnet – Diaryland lade ner, och domänen jag fanns på ett tag finns inte heller längre och dumt nog har jag inte backup på det. 

 

Men – från november 2002 finns nog det mesta, främst på LJ… det är både cringeworthy och otroligt roligt (och nostalgiskt) att läsa. Jag tittade just tillbaks på vad jag gjorde för exakt tio år sedan – Malin och jag hade en ovanlig ledig vardag tillsammans, låg i solen på baksidan, åt sill och potatis och gjorde bål. Jag minns det som igår! Jag var jätteförkyld men det gick visst bra ändå 🙂 

Jag har haft en besökare i receptionen i över två timmar nu som väntar på någon kollega som ska bli klar i ett möte. 

 

Jag blir tokig! Han skriker på kinesiska i telefonen hela tiden, omöjligt att fungera.