Yes, jag ligger i startgroparna, klockan är 0808 och tåget går om tio minuter till Victoria, därefter buss till Kilburn där vi hämtar skåpbilen, därefter bär det av till Brent Cross för att spana lite på M&S-rean, och därefter Brent Park IKEA! Weehoo!
Om någon vill ha något så SMS:a så fixar jag det, bara det inte handlar om frysvaror för jag har ingen plats att förvara något just nu.
Tänkte Twitpic-uppdatera under dagen, vi får väl se hur det går. EFIT IKEA-style kanske? 😀
Fy tusan vad gott det är med stekt makrill! Det är ju en väldigt billig fisk också, men såvitt jag minns har jag bara försökt tillaga hel, fylld makrill en gång här i London, och annars har jag hållit mig till rökt sådan.
Jag SMS:ade mamma och fick instruktioner om att panera den i ströbröd och salt, och det blev hur bra som helst. Jag har två ganska dåliga bilder som jag kan lägga upp imorgon 🙂 men det smakar verkligen hemma.
När jag var liten och vi var i Hunnebo brukade vi fiska några gånger per sommar, med skilda resultat – men det brukade alltid bli åtminstone så att vi kunde äta det till middag, fem till tio personer kanske, och lite vid sidan av att äta på skäret dagen därpå. Jag var inte världens mest tålmodiga makrillfiskerska, så det brukade sluta med att jag siktade på vitling på botten istället (som också är gott men pilligt som sjutton att filéea) men de vuxna brukade göra rätt bra ifrån sig. Mamma och pappa tävlar fortfarande om vem som fiskar bäst 😉 och jag var en hejare på att plocka av firrarna från kroken och att agna med ygna och råräk.
En gång när vi makrillfiskade fick jag brännmanetstrådar i ögat. Fy satan vad ont det gjorde. Allvarligt talat, jag har varit med om smärta efter trafikolyckor med tredje gradens brännskador och annat, men så som det sved med manet i ögat kan jag inte ens försöka att jämföra. Därmed råder jag alla att inte klia sig i ögonen om man har fiskat på met – risken finns och den är inte rolig att ta! Det är nästan synd att det inte finns några kort på det äventyret för det var nog en riktig syn.
"Åh, Anna, förlåt att jag är sen men jag har ingen klocka!"
Ridå.
Vi tog med Andys föräldrar till Brockley Jack för att äta lunch, gott som alltid. Jag handlade lite på Budgens på vägen hem och hittade Ajvar! Det har jag aldrig sett i en affär förut, och det är ju precis något sådant som ska ingå i denna underbara röra acili ezme, så nu tror jag bannemig att jag ska försöka röra ihop en sådan. Jag har alla ingredienser hemma, så det vore ju inte helt fel som underhållning här på eftermiddagen. Smakade lite på Ajvarn och den är ju himmelskt god. Nu gäller det bara att få tag på sumac också.
Annars dricker vi kaffe, äter praliner och läser tidningarna. Andys mamma letar semestrar och jag skriver veckomatsedlar. Andys mamma har även bytt våran toasits och duschslang, hemskt snällt. Hon älskar DIY och det är största anledningen till att hon har kommit hit i några dagar, för att få äran att sätta upp gardinstänger och måla om i hallen – det är hennes egen idé så jag kan omöjligt klaga! Det ska bli skönt att bli av med den förskräckliga turkosa färgen i hallen och trappan nu, det måste jag säga – det kommer att se ut som ett helt annat hus imorgon eftermiddag!
Nämn något som gjorde dig glad igår: Jag blev påmind om att jag ska äta middag med en god vän på tisdag!
Vad gjorde du kl 08 imorse? Var precis på väg ut genom dörren med soppåse, handväska (som är ungefär lika stor som en average brontosaurus) och lunchlåda i högsta hugg för att komma på 0811-tåget.
Vad gjorde du för 15 min sedan? Satte på pastavatten och städade lite i köket.
Det sista du sa högt? Jag vet inte säkert! Pratar gärna för mig själv, men jag registrerar inte det mesta jag säger.
Vad har du druckit idag? Vatten (både bubbligt och vanligt), kaffe, diet coke, vin.
Vad var det senaste du åt? En liten bit brieost.
Vad var det senaste du köpte? Två morötter, torkad oregano och tomatpuré.
Vad är det för färg på din ytterdörr? Blå.
Vad är det för väder hos dig nu? Lite halvgrått. Regnar inte nu men har gjort.
Godaste glassmaken? Äkta vaniljglass är otroligt gott.
Tror du på kärlek vid första ögonkastet? Ja, det måste jag nog göra 🙂
Sover du tungt? Inte särskilt.
Drömmer du mardrömmar: Ja det gör jag, men inte speciellt ofta. När det händer är det helt sjuka saker som sammanfaller med vanliga drömmar, och jag drömmer mycket.
Trivs du med ditt jobb? För det mesta.
Favoritklädsel? Kjol med topp och kofta, eller klänning och kofta.
Favoritlåt just nu? The Boy with the Arab Strap av Belle & Sebastian
Vad ser du om du tittar till höger? En av stolarna till matbordet och en gul hink med Andys välgörenhetstjafs i sig.
Vad gör dig glad just nu? Fredagsfaktumet! Och att Andy snart kommer hem.
Vad ska du göra härnäst? Jag borde väl äta lite middag.
Höger el vänsterhänt? Högerhänt.
Humör just nu? Trött men glad.
Favoritgodis? Jag fick ett sug efter Haribo-persikor i eftermiddags. Så det vore gott!
Kläder just nu? Korta svarta leggings, rosa kjol, svart t-shirt, svarta ballerinaskor.
Sommarplaner? Jobba. Jobba. Och jobba lite mer.
Hur många kuddar sover du med? Två.
Spelar du ngt instrument? Tvärflöjt är det enda instrument som jag har blivit ordentligt utbildad i. Spelar även blockflöjt, gitarr, bas, piano (snarare keyboard – mer kompning än symfonier, så att säga) och trummor om det kniper.
Morgon eller nattmänniska? Natt. Jag önskar att jag kunde jobba kvällar ibland. Älskar att sitta uppe på nätterna men det är inte så himla bra när man ska upp och jobba.
Vad är viktigast för dig? Min familj (däri räknas numera Andy), mina fruar och alla övriga som jag räknar som mina vänner 🙂
Är du kittlig? Nja, inte särskilt, förutom på halsen.
Snarkar du? När jag är förkyld eller har druckit för mycket, ja. Även om jag ligger på rygg, vilket nästan aldrig händer.
Äckligaste insekten? Harkrankar och gråsuggor är inte jättetrevliga.
Stökigt el välstädat? Jag har inget emot stök sålänge det är rent!
Längtar du mest efter nu? Mamma och pappa och Andy och de av mina älskade fruar som jag inte sett på ett tag, och de andra också förstås!
Ja, äntligen är det fredag 🙂 Andy är på väg hem från Manchester (ja, på väg från Euston vid det här laget skulle jag tro, hans telefon är död) och jag är hemma och städar lite mellan varven, men tar det ganska lugnt. Har en köttfärssås på spisen som luktar väldigt gott och planerar morgondagens resa till Bletchley i finare detalj.
Jag har fortfarande väldigt ont i min högerfot, men vi får se hur det går. Just bowling kan bli svårt om foten fortfarande är öm och svullen imorgon, men det får lösa sig bäst det vill. Kan jag så kan jag, liksom.
Det var en ganska tuff dag idag, mest för att jag hade för lite att ge mitt team att göra! Vi har haft arton props om dagen i snitt denna veckan och idag hade vi två – som tur var dök det upp en massa annat småkrafs så det löste sig. Tre åkte på team building vid halv fyra och de andra tre, jag och Catherine hade det ganska trevligt resten av eftermiddagen.
Det är roligt med Catherine (som jobbar för vårt systerföretag och som vi nu delar kontor med). Jag har alltid varit trevlig mot henne, hälsat och försökt konversera men aldrig fått ett uns i utbyte. Nu har hon verkligen krypit ur sitt skal och pratar så det står härliga till, pratar smink och kläder och shopping, bjuder med mig på olika events och lånar ut böcker och filmer till höger och vänster. Det är naturligtvis inget problem, snarare tvärtom, men jag undrar om jag har utsöndrat någon sorts elakhetssignal som förut fick henne att inte vilja prata med mig men nu vilja vara min bästa kompis ungefär? Intressant, intressant.
Någon frågade mig häromdagen hur det är med åskväder i London, förekommer det? Jo, sa jag, kanske någon gång om året, men inte sjutton är det ofta, och inte är det illa heller. Jag är van vid åskväder i Hunnebostrand, som ligger mellan två relativt höga berg, vilket resulterar i åska som dånar och ekar mellan bergen – det är inte nådigt, jag lovar. Är man inomhus och lägger handen mot väggen känner man skrällarna, såpass är det.
Jag åt precis lunch med en bak-och framvänd kofta på mig för jag var rädd att spilla ner min nya fina klänning:
Men VARFÖR är det alltid just när man gör sådana manövrar som viktiga människor kommer in och ska presenteras och hälsas på? Det slår då aldrig fel. Som tur var har jag träffat den här kvinnan många gånger förut, och om man bara såg mig framifrån var det nog inte SÅ uppenbart att jag hade en bakvänd kofta på mig – men i alla fall.
Som tur är klarade vi oss från spill, och nu är jag mätt och glad och ser inte det minsta fram emot att sitta på telefonkurs i en timme om en stund… usch och fy, obekväma stolar och jag känner av att det är torsdagseftermiddag och då kan jag aldrig uppföra mig ordenligt. They’d better serve fika!
Idag är det två underbara år sedan jag fångade Andy i mitt nät! 😉
Vi firar med Dirty Thai till lunch eftersom vi inte har en chans att hinna gå ut och äta ikväll. Jag ska nog fira med en morgoncola när jag ändå är igång.
Puss!
Stories from the city, stories from the sea 