Kategori: Viva la vida

Läser om Mia Skäringers bok Dyngkåt och hur helig som helst. Hatar ordet dynga, hatar ordet kåt, hatar ordet dyngkåt dubbelt. Men jag struntar i det. Den är så fin. Helt otrolig, jag lipar ögonen ur mig då och då och otroligt nog känner jag igen mig själv i hennes berättelser om hur det är att vara mamma. Det vet väl inte jag ett smack om heller, men det spelar liksom ingen roll, det är så vackert skildrat att jag kan inte låta bli.

Äter brieost och päron till middag och negligerar min goda kycklingsoppa jag hade tänkt äta. Men det spelar inte heller någon roll, jag kan äta soppa imorgon när jag inspekterar William och Kate.

Pratat med både mamma och pappa ikväll, de är på skilda håll. Mamma är på kurs eller nåt med jobbet, pappa hemma med gräsklippningsduties. Jag har naturligtvis saknat dem hela tiden när jag varit långt borta, men det är nästan så att jag saknar dem mer nu när de faktiskt bara är nån kvart bort (okej, inte mamma idag, men you get it) – det kanske mest är att jag blir sällskapssjuk. För det blir jag. Det hände nästan aldrig i London senaste tiden när jag var sjuk och jävlig och knappt kunde röra mig, visst hade jag gärna velat gå ut och göra roliga saker men jag var så trött och dålig att jag inte fixade det. Jag fick förbereda mig i typ en timme bara för att orka gå ut i köket eller gå upp för trappan till toaletten, eller orka stå upp länge nog att duscha. Sitta på sängkanten och pipa av smärta så länge det behövdes. Eller när det var som värst, ligga i sängen och titta på vattenflaskan och tänka på hur skönt det vore om jag bara kunde samla ihop tillräckligt med kraft att gå upp och fylla på den. Kanske femton steg varje väg. Så ska det inte behöva vara.

Nu mår jag rätt bra. Jag blir trött fort, jag får väldigt ont av att stå rätt upp och ner och längre promenader än en kvart tenderar att resultera i fruktansvärd värk ett par timmar senare. Men det kan jag ta. Vad ska jag annars göra? Jag önskar bara att få sova mer än tre timmar per natt, denna smärta är helt obeskrivlig. Jag har levt igenom nästan femton år med mensvärk som haft mig utslagen två dagar i månaden, svimmandes, kräkandes, gråtandes. Detta är tio gånger värre än något jag någonsin varit med om. Inklusive skador efter att ha ramlat med ryggen först in i en träsarg av en skenande häst (var sängliggande i en vecka, hela sportlovet i sexan – och tror ni inte att jag fick kikhosta samtidigt? Jätteskönt med krossade revben, jag lovar), skador efter att ha blivit påkörd av en motorcykel där varenda led i hela kroppen svullnade (förutom alla blåmärken, stygn och brännsår) och det tog mig en timme att kliva ur sängen och var tvungen att använda en skrivbordsstol på hjul för att kunna ta mig till toaletten.

Men jag försöker att köra på att jag mår rätt bra. Jag äter brieost till middag fast det inte är så vansinnigt hälsosamt men är glad att jag äter någonting alls och är sugen på något – tror att jag kanske sammanlagt smaskade i mig 1000 kalorier på sju veckor mellan min Sverigevistelse i februari och flytten i tidig april. No joke. Tog en Cup-a-Soup då och då som jag blandade ut med för mycket vatten men de flesta dagar åt jag ingenting. Drack vatten, en skvätt äppeljuice då och då, annars låg jag mest och stirrade i taket för jag hade för ont att röra mig ordentligt, så stressad och sjuk att jag inte visste vart jag skulle ta vägen, längtandes efter nästa dag så att jag åtminstone kunde låtsas att jag planerade att göra något vettigt.  Naturligtvis mådde jag lika hemskt nästa dag.

Jag kanske inte orkar skriva mer idag. Jag vet inte än. Jag behöver sova, jag behöver vila ordentligt, men det är inte så lätt som det låter när man vet att det finns roligare saker att göra. Men jag kör på det jag kan. Jag måste få vila, måste få sova, måste försöka bli smärtfri. Receptbelagda värktabletter hjälper inte för fem öre, däremot fryspåsar med isbitar i, fast det gör ont det också efter ett tag.

Nevermind. Vi hörs imorgon. ❤

Sådär ja, det blev en rask och effektiv handlingstur. Jag har så sjukt dålig koll på vad som är dyrt och billigt och så vidare här, men jag fick ett halvt kilo gott kaffe (Gevalia Ebony – ljuvligt!), två grapefrukter, ett halvt kilo ekologiska tomater, två avocados, en tub pepparrotsvisp (heter det väl?), fem lättdrycker (sådana där man blandar 1+4 – citron, svart vinbär, kaktus lime, fläderbär och något mer, äpple kanske?) och en rätt rejäl bit brieost för 145:-. Det kan väl inte vara SÅ farligt? Jag måste verkligen lära mig det här.

Har även jazzat omkring med Swedbank och fått en massa bra saker lösta, skönt. Måste åka till ett kontor – de påstår att mitt närmaste är Wieselgrensplatsen på Hisingen (väldigt nära där jag bodde som liten) – jag kan inte riktigt förstå det, men jag får väl lita på norrländske Joooooonas som hjälpte mig så fint i luren.

Fick just mail från gamla jobbet, företaget har blivit sålt och nästan alla jobbar sin sista dag idag. Jesus.

Annars då? Tja. Somnade vid halv sex imorse och sov en timme, sedan ett par timmar till, var uppe vid 9. Vikit all tvätt från igår men inte orkat plocka in det i klädkammaren ännu, det är för varmt härinne för att ens tänka på det. Hittat en soffa på Blocket som jag mycket väl kan tänka mig – har tänkt köpa den modellen i alla fall, och om jag kan få den för 1700:- inkl leverans istället för 5500:- så vore jag rätt nöjd – om den är så fräsch som den ser ut vill säga.

Nä, tror jag ska gå ut och sätta mig på gården i solen och läsa en stund, få lite extra D-vitaminer och försöka bestämma vad jag vill ha till lunch. Eller, det blir egentligen frukost för imorse fick jag ”bara” i mig typ en liter kaffe.

Och YES, de ringde just från ett jobb jag sökte igår som låter kul och bad mig komma på intervju den elfte! Det ska jag bannemig fira med en Virgin Mary – jag har till och med selleri i kylen.

Hoppas alla har en bra dag!

Jag älskar min dusch! Den är stor nog för typ fyra personer om man skulle vara på det humöret, jättebra tryck i slangen (annat än man kan säga om min ”power shower” i sista Londonlägenheten!) och bara… ljuvligt. Det är så illa att jag börjar skura väggarna för att slippa gå ur!

Nu är jag i alla fall nyduschad, skrubbad, insmord och i nytvättad pyjamas, har bäddat rent i sängen och mår riktigt bra under omständigheterna. Visst värker det som vanligt på kvällarna och visst är jag stel i knäna men man får vara glad för det lilla. Pratade med Karin en stund vilket var mysigt och nu har jag på lite skräp-TV och ska nog kicka lite ass på Oxie.com en stund.

Fridens liljor!

Första gången jag får, eller snarare kan, rösta inom landets gränser!

För ett par-tre år sedan hade jag ALLTID linser, förutom möjligtvis någon halvtimme innan läggdags, eller om jag bara var hemma av någon anledning. Jag avskydde att gå ut med glasögon på och gjorde det bara i absolut nödfall.

Men så började jag bli jättetorr och irriterad i ögonen, förmodligen på grund av all tid sittande framför en rätt dålig datorskärm (innan den blev utbytt) i luftkonditionering och damm, och jag vande mig på något vis vid att ha glasögon istället. Och nu har jag enbart glasögon. Har inte haft linser i på nästan två år.

Och jag känner knappt igen mig utan glasögon nu – på kort i alla fall, för jag sminkar mig ju utan glasögon på till exempel. Vet inte vad det är men det känns som om mitt ansikte hålls ihop bättre med dem på, mina ögon ser inte ut att sitta lika långt ifrån varann (något jag aldrig reagerat på förrän nu när jag tittar på kontrasterna) och jag ser inte lika hårdsminkad ut som jag kan göra utan glasögon.

Intressant.

Pappa var här och hjälpte mig att fixa med sladdar och grejer, jag tvättar järnet, värden kommer och lagar min ringklocka plus en strömbrytare som gick sönder helt randomly i eftermiddag och jag tänkte göra en god kycklingsoppa med spaghettini i. Kanske lika bra att jag börjar med den innan det blir dags att gå ner i tvättstugan igen!

Stannade uppe sent med flit igår och somnade riktigt gott. Vaknade ett par gånger men fick nog ihop nästan fem timmar i alla fall vilket är riktigt bra under omständigheterna. Hade kunnat somna om när jag vaknade strax efter sju men bestämde mig för att det var lika bra att gå upp, eller åtminstone vakna långsamt, så blir jag med lite tur trött ikväll. Så, jag drog upp alla persienner, öppnade alla fönster, kokade gott kaffe, diskade för peace of mind och nu har jag gosat ner mig i sängen med min jättekaffemugg och en myströja. Härligt! Börjar som sagt inte tvätta förrän elva, så jag kan ta det lugnt ett tag med gott samvete. Leta lite jobb, svara på lite mail… det är så mycket lättare att ha internet hemma. Och jag har verkligen saknat att blogga – vilket förmodligen märks på frekvensen de senaste dagarna 😉

Ser ut som om det blir ännu en vacker dag!

Jag hade tänkt att det skulle ta en timma eller så att åka till AF, bli inskriven och åka hem igen – och äta frukost som sagt. Tji fick jag, det tog låååångt över tre timmar och jag trodde att jag skulle avlida av hunger när jag kom hem. Det hjälpte inte att handläggaren verkade sakna ett antal hjärnceller (”London… skriver man det med stor bokstav eller vad tror du?”) eller att hela proceduren skedde stående – det värsta jag kan göra för tillfället är att stå stilla för jag blir otroligt svullen i knän och vrister och det gör fruktansvärt ont att gå efteråt.

Såja, med lite kaffe i mig är jag på betydligt bättre humör! Har ringt viktiga samtal och skickat viktiga mail och sökt några jobb och nu åker jag till Arbetsförmedlingen för att se vad de har att säga. Förhoppningsvis bra saker och förhoppningsvis att de hemskt gärna vill ge mig lite pengar.

Därefter siktar jag på att grundligen undersöka alla fyratusen TV-kanaler jag har fått, samt äta en väldigt god frukost. Det blir en fin dag idag också, eller hur?

Nu är jag så förbannat trött på att inte få sova på nätterna att jag inte vet vart jag ska ta vägen. Igår somnade jag åtminstone som folk vid halv tolv, men vaknade vid ett och var vaken i tre-fyra timmar och sov sedan ett litet tag tills jag blev väckt kvart över sex. Hurra. Jag är så trött att jag knappt kan hålla ögonen öppna. Funderar starkt på att äta frukost och gå och lägga mig med en gång när jag väl kommer hem om någon timme och hoppas på det bästa. Det är så vansinnigt onödigt att bara ligga här och glo!

Jaja, det gäller att vara positiv. Jag kan i alla fall sätta mig ner i lugn och ro med en gigantisk kopp kaffe i köksfönstret när jag kommer fram, nu med internet, vad säger ni om det va? Och så kan jag titta på alla sju miljoner TV-kanaler tills jag däckar och sover i 24 timmar, det kan väl också vara nåt? Tror jag i alla fall. Önskar bara att jag inte glömt handla grapefrukt, jag känner att det är en sådan morgon.

Just ja, jag ska plugga in min hemtelefon också ja, det kan ju faktiskt bli lite spännande. Säg till om du inte fått numret! Och när jag ändå är igång och känner mig lite mindre morgonfientlig än jag gjorde i första stycket, vad hittar ni på i veckan, göteborgare? Jag är ju lite invalid som bekant men om det är någon som vill komma och hälsa på någon dag eller kväll eller både och så vore det jätteroligt, maila (annzah AT live DOT co DOT uk) eller SMS:a (0708-847014) så styr vi upp något bra.

Nä, jag får väl klä på mig. Återkommer garanterat rätt snart!