Kategori: Viva la vida

Nu jagas det ubåt ett par kilometer hemifrån mig. Spännande!

Försöker komma på bra saker som kan hålla mig vaken hela natten. Tips mottages med varm hand. Jag tänker TV och The Sims. Oklart om det är bra att dricka kaffe eller inte? Somnar jag inte imorgon bitti är ju hela grejen i onödan… fast kaffe brukar egentligen inte påverka mig så väldigt mycket nuförtiden. Jag kanske kan dricka kaffe fram till midnatt så är jag pigg i några timmar men borde ändå krascha framåt morgonkvisten?

Decisions, decisions. Nu ger jag mig ut på en promenad tror jag bestämt innan jag får lappsjuka. Kanske jag skulle gå och se om jag kan assistera med ubåtsjakten?

Igår kväll kom fina Hanna på besök! Det blev ostbricka, lite kallskuret och grönsaker och väldigt gott vin. Vi pratade och pratade och plötsligt var klockan över midnatt, hur det nu gick till.

En del av resterna fick bli brunch till mig – jag satt uppe till 3 och sov till 12… unheard of!

Och ja, det blev rester av resterna också, munnen blir fortare mätt än ögat…!

Nu blir det Bonde söker fru innan jag ger mig ut på äventyr!

Jag fick en USB-mus av A häromveckan som jag inte kommit mig för att installera förrän nu, men gud vad skönt det är. Touchpaden på min laptop är nämligen hopplös, man får trycka så hårt att det gör ont i fingrarna. Denna är däremot jättekänslig och supersnabb!

Detta innebär en viss risk. Jag kan spela The Sims igen… oj oj oj.

*springer och letar*

Ja, tio år sedan den ödesdigra dagen i New York City idag. Herregud, vad tiden går.

Alla minns vart de var när de fick höra om det. Jag var på jobbet, vi hade varken TV eller radio och på den tiden hade väldigt få internet på mobilen. Det var en kund som kom in och frågade om vi hade hört – och det hade vi naturligtvis inte. Jag vill minnas att hon kom med en Evening Standard till oss, men jag tror att jag minns fel där faktiskt, de kan väl knappast ha kommit ut med något så snabbt.

Vi höll öppet resten av kvällen men jag tror inte att vi tog ett enda pund i kassan. Shoppingcentret som jag jobbade i, Whiteleys, hade delvis ett väldigt stort arabiskt klientel och hade delvis ofta varit utsatt för bombhot och annat, så alla försvann fortare än kvickt. Det var surrealiskt, många andra affärer stängde på en gång, det var många som grät och sprang hemåt.

Whiteleys ansågs inte vara något särskilt farligt ställe när allt lugnade ner sig, men en flatmate som jobbade vid Big Ben / Houses of Parliament jobbade inte på flera dagar efter på grund av evakueringen.

Vilken jäkla dag.

Vet ni vad ni har för blodgrupp?

Jag har aldrig fått veta min, men båda mina föräldrar har bisarrt nog samma väldigt ovanliga (3% i världen, 5% i Sverige) – AB Rh+. Jag minns inte tillräckligt från biologin för att lista ut om det betyder att jag troligen har samma? Kan jag fråga på vårdcentralen när jag ändå ska dit och bli stucken snart?

Jag hade värsta besökaruppsvinget igår och fick 29 (!) kommentarer på ett och samma inlägg. Förstår inte riktigt hur det gick till, var det någon som länkade tro? Om nån vet så berätta gärna för jag är otroligt förvirrad.

Hetsig dag idag, två intervjuer och ett möte på AF, men nu är jag äntligen hemma igen. Pappa skulle ha kommit i eftermiddags så vi kunde sätta ihop sängen, men jag kan inte tacka nej till något som kan leda till jobb eller a-kassa… det börjar bli lite tight. Vi får bygga på söndag. Man får ta det som det kommer.

Igår när jag skulle gå och köpa hushållspapper gick jag om en herre i 140-årsåldern som sa något jättehögt precis när jag gick förbi. Jag stannade och sa ”Förlåt?” då jag utgick ifrån att han sa något till mig, men nej då. ”Jag pratar med min hustru här bredvid. Hon är DÖD.”

Jahaja, det förklarar saken.

Kan inte sova. Vilket är extra surt då jag faktiskt måste gå upp imorgon…

Istället lyssnar jag på Belle & Sebastian och börjar faktiskt känna lite John Blund-sand i ögonen. Äntligen.

Whee, intervju imorgon, spännande!

Ikväll ska vi bygga säng. Jag är så trött att jag knappt kan sitta upp av någon anledning, skyller det på vädret.

Det känns som om jag har skrivit om detta innan men det verkar inte som om jag har det (eller så funkar inte sökfunktionen och jag är för lat för att gå igenom en massa sidor) – men den 16:e oktober ska jag i alla fall gå en hjärt- och lungräddningskurs + behandling av sår och brännskador hos Röda Korset. Det är kostnadsfritt för privatpersoner och jag tycker att det känns som en bra sak att kunna. Förhoppningsvis behöver man aldrig använda sig av kunskapen, men ändå. Det känns worthwhile, liksom. Jag ser fram emot det!

Det regnar småspik ute. Och jag som precis tänkte ge mig ut en sväng. Jaja, det brådskar inte, jag kan äta lite sen frukost och hoppas att det lugnar ner sig. Nu har jag ju i alla fall ett par gummistövlar, hurra hurra.

Inga storslagna planer idag förutom Friskis och handla ett par småsaker. Jag hittade jättefin köttfärs superbilligt häromdagen så jag tänkte göra något med den idag… köttfärssås eller köttfärslimpa. Eller kanske biffar med lite fetaost i, det håller alltid.

Annars har jag sökt ungefär fyratusen jobb här på förmiddagen, fångat insekter bakom persiennerna igen, skrattat åt drömmen jag hade – visste ni att om man kastrerar ett fullblod så blir det ett halvblod? Jajamensan. Garanterat skadad efter att ha sett en miljon QI-avsnitt igår kväll. Eller, sett och sett, men TV:n stod på som bakgrundsljud till allt annat.

Det är SÅ TRÅKIGT att inte kunna lägga upp bilder, särskilt när jag har roliga saker att visa! Är det någon som kan något bra knep när datorn inte vill läsa minneskort? Jag har blåst in i facket, torkat kortet jättenoga, provat att starta om både med och utan kortet i… Jag har en sladd någonstans men jag kan inte hitta den – det är inte omöjligt att jag har glömt den hos mamma och pappa, för här hemma finns det inga direkta ställen den skulle kunna gömma sig. Jag hittade dock min gamla BlackBerry-sladd när jag letade så nu är jag rädd att jag har slängt den andra av misstag eller något i Den Stora Sopsäcksräden när jag flyttade in.

Ja ja. Frukost! Frökusar är en av de bästa upptäckterna jag har gjort sedan jag kom hem, lagom stora dinkelfrallor med massor av frön och godis i. Väldigt goda och väldigt mättande på lång sikt, man står sig mycket längre än på annat grovt bröd. Jag är ju till exempel väldigt förtjust i Gott Gräddat som visserligen är hemskt gott men egentligen bara luft och socker antar jag, som de flesta brödsorter faktiskt är. 

Nåväl. Mot Sherwood… okej, mot köket.

Gäsp. Vilken dag! Fast det har varit en rolig sådan. Det gick hur smidigt som helst att ta bussen till Kolhättan, det var roligt att åka färja (Karin, det var en VARG där!), och kusin Anders och kidsen kom och hämtade mig vid färjeläget. Perfekt!

Födelsedagsbarnet Mikael blev väldigt glad för sin present och jag bondade särskilt med hans storebror, Kenny, 10. Vilken härlig unge! Annars var det lite vänner till föräldrarna och deras ungar, min plastsyssling Martin och precis innan vi skulle åka kom Anders stora son, Tobias också. Hann inte prata med honom något nämnvärt men det var roligt att se honom i alla fall, det är säkert sju-åtta år sedan. Och så var farbror Hasse där såklart. Hade hoppats att han skulle ha med sin ”nya” tjej (72 bast) men tyvärr inte!

Så har de världens goaste hund. Tessan heter hon, collie / border collie / schäfer / gråhund och något mer. Tydligen är pappan renrasig schäfer (det är plastsysslingen som fött upp henne) så mamman måste vara en riktigt spännande gatukorsning. Hon är så himla fin, lugn och stillsam och bra med barnen, men även lekfull som en valp när hon väl får tag på en pinne eller om det är många barn omkring henne i trädgården som leker 🙂 Bästis med katten och var otroligt intresserad av min handväska när jag fortfarande hade godiset där i… haha.

Jag träffar ju inte mycket barn, och tror alltid att de inte gillar mig – men det brukar faktiskt vara tvärtom. Jag undrar om det kan ha med att göra att jag pratar med barn som jag gör med vuxna (inom rimliga gränser då), inget bebisspråk eller särskild röst utan jag bara pratar. Det kanske är så att ungar faktiskt gillar det.

Hur som helst. Gott kaffe och förvånansvärt god tårta (jag är inget tårtfan) och mycket prat och skratt och lek. Jag är som sagt inte så van vid barn så jag var helt slut i skallen när eftermiddagen drog sig mot sitt slut. (Delvis då Kenny tvingade mig till en massa huvudräkning). Mamma och pappa kom förbi på vägen från Hunnebo så jag fick skjuts ända fram till dörren. Skulle ha träffat Camilla men stackarn har fått vattenläcka i köket, hoppas att det löste sig så snabbt som möjligt!

Det är QI-maraton på BBC Entertainment. Perfekt för en söndagskväll. Jag ska göra mig en liten kvällsmacka och sedan börja fundera på läggdags, jag är faktiskt jättetrött. Rena lakan och jag har faktiskt plockat fram duntäcket nu, det blir kyligt på nätterna och det är underbart att dra upp täcket över axlarna och somna om.