Kategori: Viva la vida

Imorse blev jag plötsligt lite fnissig och nervös i fikarummet så jag hällde latte i mitt vattenglas. Ser i och för sig rätt så snyggt ut. Förhållandevis.

Låtsas naturligtvis att jag är på café och glassar istället för att ondgöra mig om att mailen om den här killen som ska börja 1:a februari aldrig upphör! Jag sa till Elisabeth att jag tror att jag måste ta ledigt dagen han börjar så att jag inte blir vansinnig.

Min konsultchef mailade mig och vill komma och hälsa på mig den 8:e februari, kul! Och den 8:e mars har jag blivit bjuden till en nätverkslunch med andra Adeccokonsulter som jobbar som chefssekreterare och liknande, på Arken som bara ligger runt hörnet här. Roligt det också! Åsa som jobbar på en annan våning här och som jag fikat med några gånger är också Adeccotjej, så jag ska kolla med henne om hon ska gå. Jag har tackat ja hur som helst, det låter jättetrevligt.

Lyssnar sent omsider på Leif GW Perssons Vinterprogram i P1 från nyårsdagen (var det väl?). Tänkte väl göra det tidigare men min dator hemma går inte med på att streama längre och sedan glömde jag väl av det när jobbet började igen dagen därpå. Men nu så! Ganska lagom lyssning på jobbet. Plus att han spelade Edith Piaf. Det är alltid okej.

Igår gjorde jag inte så mycket mer än att värma köttfärssås, duscha, äta, strunta i att diska bamsegrytorna (de står i blöt, var inte oroliga), måla naglarna vinröda (och upptäcka att en av mina tumnaglar gått av ungefär mitt på tummen – va? Jag borde ju ha märkt om jag hade slagit i något så till den milda grad för det hade gjort rejält ont, det är säkert sprucket en 5mm inåt. Går den av på riktigt blir jag halvt invalid, det skulle göra fruktansvärt ont.) och just det, jag fick min lönespecifikation. Någonstans mittemellan det minsta och det högsta jag hade kunnat räkna med, vilket är bra för jag räknade liksom kallt med det minsta och att de därmed skulle försöka dra skatt så att jag bara skulle få småpotatis. Men nu känns det bra! Det är en klen månad så jag får fortfarande hjälp med hyran – men allt annat och lite till bör gå som en dans. Eller, hyran och hyran, skit samma vad det är egentligen, men jag får ett tillskott på en gång så att jag kan budgetera och leva en ”normal” månad där man tänker framåt och inte bara ”Får jag låna tvåhundra till mat / glödlampor / strumpbyxor / busskort?” utan liksom lägga upp en plan och en budget och så bara lösa det på det viset. Det känns bra för alla inblandade tror jag.

Började om på Vem älskar Yngve Frej imorse. Vaknade som sagt före klockan så jag tassade upp och satte på kaffe. Normalt brukar jag borra huvudet i kudden en stund till, men jag tände lampan och läste en kvart istället och det var ett skönt sätt att vakna till liv också. Och den är så förbaskat rolig. Och lättläst, för den delen. Jag fortsatte på bussen och fick gömma ansiktet i schalen ett par gånger för att inte skrämma livet ur alla sömndruckna industribussresenärer 🙂 Den blir garanterat klar på ett par dagar, om inte redan i eftermiddag, så jag återkommer med lite mer information. Recension är definitivt fel ord!

Släckte lampan strax efter 22 igår och vaknade av mig själv 5.30. Hur skönt? Väldigt.

Morgonen har hållit intensivt Jonathan Richman-lyssnande till frukost. Mysigt.

Nu – vamos à la jobbet! 😀

Mmm. Sov jättegott inatt, åt mysig frukost med pappa, fick skjuts till jobbet, fick plats med mina nya vackra lakan i ryggsäcken (Alvine från IKEA, bild nedan – jag har alltid älskat dem men Andy fick tjejbaciller av dem och sedan blev det inte av att jag köpte – men nu hade mamma ett extra set som hon hittade för typ noll kronor för ett tag sedan som jag fick) och har haft en strålande morgon hittills! Planeringsmöte vilket var jätteintressant, plus att jag fick reda på lite mer om projektet jag ska leda, och jag har redan hunnit med fem av mina sex action points samt att renskriva anteckningarna. Och det är inte ens lunchdags än! Eller ja. Inte riktigt för mig i alla fall.

Lånade två böcker av pappa imorse. Stig Claessons (Slas, alltså) Vem älskar Yngve Frej – jag läste den som tonåring men var nog inte riktigt redo att förstå mig på den då, och Patricia Cornwells Den osynlige. Gissningsvis en av hennes första för den kom ut 1990 och det står bara en bok på försättsbladet där tidigare brukar stå, så det kan bli intressant. Har inte läst något av Cornwell förut men har hört en del gott om Kay Scarpetta, så det är definitivt värt ett försök. Jag ska verkligen försöka att bli bättre på att läsa innan jag somnar, det verkar som om det lullar bort mig mer än om jag tittar på något på datorn. Och det där med sömn är ju viktigt.

Fick även ett par tjocka strumpbyxor av mamma, sådär riktigt grova ribbade som jag drog på mig idag för det var minusgrader i Backatorp. Ljuvligt sköna och rätt snygga tror jag också. Söt kontrast med tjocka strumpor och lite tyngre kängor till klänning tycker jag.

Dagens lunch blir ljuvliga kycklingpastan från förra veckan. Mmm. Bara jag sticker näsan i närheten av lådan så blir jag lite lyrisk. Älska vitlök, älska citron, älska god pasta. Snart, snart så… Ikväll får det väl bli köttfärssås och någonting som sagt – kanske till och med rödbetor om det inte blir för stor exercis. Beror på när jag kommer hem och hur desperat hungrig jag är. Med andra ord – rödbetor eller snabbmakaroner 😉

Två dagar till lön. Fatta hur skönt. Det blir inga mängder denna månaden eftersom december blev en så underlig månad då jag började mitt i, var sjuk och sedan tvångsledig i mellandagarna. Men vi får se! Jag tänker i alla fall köpa tulpaner till mig själv även om jag får minsta möjliga summan. Gärna röda, de skulle vara vackra i köket nu.

(För övrigt var jag livrädd för tulpaner som barn, men det kanske jag har berättat? Har definitivt kommit över det lilla problemet nu!)

Så. Hoppas nu att resten av dagen kommer att fortsätta i samma härliga ådra, att eftermiddagen går snabbt och utan gäspanfall (luften är faktiskt lite svalare och bättre härinne idag än den brukar, bra), att maten är så god som jag tror och att min favoritherre kommer och slösar bort lite tid en stund.

Det blev sådär med EFIT:andet! Jag kom av mig lite grann på eftermiddagen och sedan rejält i kvällningen. You see, jag skulle hämta mina sista grejer i torkrummet vid 18, och vid halv sex eller så fick jag för mig att det kunde vara roligt att gå ut i vinterlandskapet en liten sväng, så det gjorde jag.

Och tur var det väl att jag gick ut, för när jag kom tillbaks igen hittade jag en liten tant ur min uppgång som hade åkt i backen i sluttningen ner mot portarna. Lilla vännen då. Men jag vallade hem henne förstås och gav henne båda mina telefonnummer och sa till henne att ringa med en gång om det var något. Hon hade uppenbarligen inte brutit något eller så, men klagade på ont i höften, så. Men hon ringde mig efter en trekvart eller så och sa att hon mådde bra och tackade så väldigt mycket och efter mycket dividering fram och tillbaks om jag skulle komma ner så hon fick ge mig en slant (eh, nej, aldrig i livet tar jag emot pengar för en sådan sak!) så slutade det med att jag tackade ja till att komma på elvakaffe imorgon förmiddag. Spännande! Jag gillar tanter. 🙂

Fick förresten igång min gamla CD-spelare igår – en liten en, jag hade den som köksradio i Brockley – och nu fick jag ett par adaptrar sist jag var hemma. I like. Lyssnar väldigt sällan på hela album men kanske borde börja. Imorse lyssnade jag i alla fall på soundtracket till Le fabuleux destin d’Amélie Poulain högt och tydligt medan jag fixade lite hemmavad, kokade kaffe och åt lååångsam frukost i väntan på Melodikrysset. Underbart! Så några kort kan jag ju komma med i alla fall när jag ändå är igång.

Fem ugglor FEM ugglor, I tell you. Det går bra ibland!

Och så naturligtvis den fantastiska lappen jag fick syn på i glasrutan bredvid porten när jag skulle valla tant hem till sig. Var tvungen att åka ner igen med kameran när jag var klar med henne.

 

Minimala efterforskningar visar att Tommy och J är sambos på våningen under min, är i fyrtioårsåldern och uppenbarligen har det lite… jobbigt. Oj oj. Men jag undrar fortfarande – varför inte sätta lappen på deras egen dörr istället? Det går alltid att komma in genom porten och in i trapphuset i alla fall. Men vad vet jag.

Fick syn på detta omslaget i förra veckan någon gång och hoppade till lite grann – varför har jag inte sett något om detta i tidningen eller hört på radio?

Jo, naturligtvis för att det bara handlar om ett rykte. Men inte läste väl jag det, jag såg bara ”Victoria får tvillingar” och inget annat.

Jag antar att det är väldigt smart av vem-det-nu-är som sätter rubriker eller vad det ska kallas på Svensk Damtidnings förstasida, för nog fungerar det! Men lite fult är det ändå.

Hur som helst kan jag berätta exakt vad som händer med tronföljden om kronprinsessan skulle få tvillingar om det nu är så många som undrar. Den som kommer ut först blir tronarvinge. Gäller även vid eventuellt kejsarsnitt – den som plockas ut först vinner. Gud, vilket ansvar att välja! 😉

Nu ska jag låta lite präktig här.

Jag pratade just med min kompis Ramona, som berättade att eftersom vintern varit så mild och varm så kommer vi att få en fästinginvasion i sommar. Jag har aldrig tänkt på detta förut – men vill uppmana alla att vaccinera sig mot TBE. Läs mer här.

Hon berättade om sin väns pappa som åkte på det förra året. 55 år, maratonlöpare och supervältränad, frisk som en nötkärna – han låg på intensiven i två månader och de trodde inte att han skulle klara sig.

Jag har väl aldrig tänkt så mycket på sådant, har bara haft en fästing i hela mitt liv och vistas sällan i skogar och högt gräs och sådär – men känner alltid, alltid efter på hela kroppen om jag t.ex varit på picnic eller liknande. Men de små rackarna kan ju finnas var som helst! Gräsområden på kyrkogårdar till exempel, har aldrig tänkt på att kolla mig efter att ha varit hos mor- eller farföräldrarna på besök. När man genar över gräsmattor i bostadsområden eller för att komma snabbare till spårvagnen, när man sitter ute i trädgården och grillar… de finns ju för farao överallt. Eller kan göra.

Så ta den där lilla sprutan för en hundralapp och slipp ens utsätta dig för risken att bli biten av en smittad liten jävel. Det är vanligat på ostkusten och det är ju där de flesta fästingarna hänger också, men det har tydligen varit en hel del fall på Bohuskusten också. Pappa viftade bort det lite smått och sa att det var ju uppe i Fjällbacka – då fick han på nöten. Det är liksom TRE MIL mellan Fjällbacka och Hunnebostrand. Så svårt är det inte för små spindeldjur att färdas.

Okej? Vi vaccinerar oss allihopa och så delar vi med oss av kunskapen. Boka en tid på måndag!

(Jag har för övrigt all sympati för nålrädda och så vidare – men om man klarar att tänka ett steg längre – tänk på hur många tjocka hemska nålar du får i dig om du hamnar på sjukan med TBE! Så många livshotande sjukdomar finns det inte vaccin emot och vi är jäkligt lyckligt lottade som kan bli vaccinerade överhuvudtaget.)

Inte så lite skönt att komma hem medan det fortfarande är ljust! Ja, nu börjar det skymma förstås men jag har varit hemma i en dryg halvtimme och det har varit sjukt härligt. Tog med mig lite småplockgrejer hem från jobbet och sitter och pysslar med dem med ena handen ungefär.

Klockar upp 40.4 timmar denna veckan även om jag har gått hem halv fem två dagar och kommit halv nio en dag. Det är väldigt fint att man kan välja lite grann. I måndags efter helvetesnatten när jag vaknade klockan tre var den där extra halvtimmen i bingen guld värd, och de dagarna jag gått hem tidigt denna veckan har också varit väldigt bra, särskilt igår då jag ju skulle få besök.

Handlade lite på vägen hem, mest frukostmat men även en liten påse lösgodis till På spåret ikväll, och så köpte jag en påse färska rödbetor – 1 kilo för 25:- kändes billigt och bra, ungefär samma kilopris som blomkål så jag antar att det är helt okej. Jag har lite taskig koll – skriv extrapris och du kan lura mig att köpa vad som helst för jag har fortfarande otroligt dålig koll på vad saker och ting ”ska” kosta i Sverige. Men jag lär mig nog.

Även 1 kg tagliatelle för 20:- – ICA Basic, och jag har inte provat deras pasta förut. Kan vara lite kinkig med billig pasta men det är värt ett försök i alla fall, vad har jag att förlora liksom? De andra sakerna ur ICA Basic-serien jag har provat har varit hur bra som helst – nu har jag väl bara köpt pulverkaffe och brieost förut, men de är lika bra som vad som helst. Inte för att det konsumeras så mycket pulverkaffe här men det var någon gång då jag inte hade råd med bryggkaffe men snabbkaffet var snorbilligt och jag inte var villig att leva utan kaffe, men som sagt, absolut inget fel på det. Jag återkommer med rapport!

Jag älskar denna lilla laptopen. Eller liten och liten, den är faktiskt 15″ men är bara marginellt tyngre än min egen – och batterilivet är fantastiskt, drygt 11 timmar klarar den sig utan laddning. Min egen klarar kanske trekvart-en timme nu beroende på vad jag gör innan den vill lägga ner verksamheten.

Aaaanyway. Nu ska jag beställa en namnskylt till vår nye vän som börjar 1:e februari och som jag misstänker är min egen personliga nemesis för det känns som om ingenting någonsin har orsakat så mycket krångel på vartenda plan, från ID-konvertering till datorbeställning till jag vet inte vad. Det känns i alla fall bra att det sista jag kommer att behöva göra för hans del innan han börjar är att beställa ett blomsterarrangemang till hans skrivbord. Alltid något…! Och en söt tradition eller vad man ska kalla det tycker jag, alla nyanställda (Volvoanställda då, de får inte lov att lägga ut pengar på konsulter förutom naturligtvis arbetsmaterial) får en jättefin blomma på skrivbordet första dagen!

Oj oj. Här var det dött. Chefen gick vid lunch och Elisabeth för en trekvart sedan och jag har ingenting att göra alls. Jag sitter och lyssnar på förra veckans På Spåret på SVTPlay. På fullt allvar. Ska ”jobba” hemifrån senare i eftermiddag (alltså, vara tillgänglig på mail och telefon), men första bussen hem går inte förrän 15:11 härifrån så jag får liksom slå ihjäl tiden bäst jag kan. Om jag bara hade vetat hade jag jobbat hemma hela dagen förstås!

Men det kunde vara värre förstås. Det kommer väl fortfarande att vara ljust när jag kommer hem, det kan man inte klaga på 🙂 Och jag ska sannerligen inte klaga på att få betalt för att blogga, lyssna på På Spåret och gå hem klockan 15! Och ja, det är helt legitimt alltihopa – har jag inget att göra så får jag underhålla mig bäst jag vill, det är helt okej med chefen.

Igår hittade jag förresten en radiostation jag aldrig lyssnat på förut, Rockklassiker. Mycket bra, jag var imponerad! Första låten ut var Ziggy Stardust, följd av Journeys Don’t stop believin’ och lite annat smått och gott, Move over med min älskade Janis Joplin som jag inte lyssnar på tillräckligt och lite Johnny Cash och det ena med det andra. Kul med en bra musikstation.

Har just fått reda på att jag ska bli projektledare för ett utvecklingsprojekt som sträcker sig över hela kalenderåret – jag är extatisk! Gud så roligt, det har verkligen livat upp mig trots att jag är så trött idag att jag skulle kunna somna tvärsöver skrivbordet och har världens största finne på hakan. Allvarligt. Den kommer att kulminera imorgon i alla fall, förr om åren hade jag tyckt att det var en katastrof till helgen, numera är det ganska skönt.

Det är strålande vackert väder ute – men det är halt! Jag glömde byta till stövlar när jag gick hem igår för mamma ringde och informerade mig om att neurologen ringt hem till dem (allvarligt – jag fyller snart 30!!) om en ledig tid nu på förmiddagen precis när jag skulle gå så det blev något bråttom – men det gick bra i alla fall. Man får gå försiktigt helt enkelt. Nu hörde jag något om förväntad snö… åh så roligt. Inte. Eller jo, det kan få snöa bara det inte blir halka. Jag avskyr det! Hörde att de till och med ropade ut på bussradion imorse att det var halt i hela regionen. Yr.no säger dock ingenting om snö men väl om minusgrader ikväll. Jaja, jag har tänkt hålla mig inne i alla fall.

Har just upptäckt att jag kan se Älvsborgsbron från mitt kontorsfönster. Spännande, n’est-ce pas? Det trodde jag faktiskt inte, det känns som om vi ligger en bra bit därifrån, men det är klart, bussresan känns ju längre i och med alla kringelikrokar i hamnen. Gillar för övrigt hållplatsnamn som Indiska Oceanen och Sydatlanten. Lite som Cyprus på DLR i London. Det har sin charm.

Har varit sjukt effektiv här på morgonen trots sömnighet och lätt rödvinshuvud fast jag bara drack ett och ett halvt glas eller så igår. Hanna hade med sig en box och jag hällde upp kanske 600ml i min karaff ”till att börja med” men inte ens det lyckades vi peta i oss. Börjar väl bli gamla 😉 Sedan satt jag uppe aaaalldeles för sent och råkade prata med D i över två timmar och plötsligt var klockan ett och jag skulle upp om knappa fem timmar. Tjusigt tjusigt. Men som sagt, jag har röjt undan en hel massa redan och nu vet jag inte riktigt vad jag ska ta mig till. Haha. Jag har världens krångligaste grej att göra åt Micke (jag älskar Micke. Vi är busspolare och han har massor av roliga hastighetsmätare i full skala PÅ SITT SKRIVBORD!!! som han styr med sitt tangentbord, vansinne) men det klarar jag omöjligt upp ensam och Elisabeth är på möte så det får helt enkelt vänta.

Uppdrag till helgen – städa ur kylskåpet och frysen. Jag tror att det ligger tre kaviartuber därinne med liksom liiiite kvar i så att jag inte orkat klämma ut det utan köpt en ny, burkar med typ två oliver eller en syltlök kvar, ostskalkar som jag aldrig kommer att äta upp för de är för tunna för att varken skära eller riva med lyckat resultat… und so weiter. Pestoburkar som det inte är något fel på men som kanske borde käkas upp istället för att stå där med någon sked kvar på botten… någon förskrämd skiva rostbröd i frysen jämte ett par brysselkålar och en stor låda som haft 15 Piggelinglassar i sig men nu ett antal färre – dock tar lådan upp en halv korg. Och så undrar jag om det inte finns lite hallon-saltlakritsglass som måste ätas upp omgående. Jo, så är det nog. 😉

På tal om frys… undrar om jag inte borde göra köttfärssås ikväll. Jo, det känns rätt.

Var god notera Älvsborgsbron.