Utökning i familjen!

Sa jag något om färre antal tabletter i dosetten igår? 
 
Hahahaha. 
 
Nu välkomnar vi Citalopram i tablettfamiljen. Doktorn påstår att det ska hjälpa mot ångesten och sömnproblemen, och jag får väl lita på honom. Men det känns lite lustigt att plötsligt få antidepressiva för jag är faktiskt inte deprimerad.
 
Men men, vi försöker ett tag. Jag bestämde att vi ska ses igen om tre månader, haha, han verkade väldigt nöjd med att jag tog befälet och att jag är påläst om typ allt som gäller epilepsi och ångestproblematik. Han ba’ ”Oj, vad du kan! Men tänk på att inte läsa för mycket också…” haha. 

Vuxenpoäng?

När jag var liten var något av det roligaste jag visste att ”dela medicin” åt farmor, alltså portionera upp medicinen i hennes dosett – morgon, middag, kväll, natt. 
 
Inte trodde jag väl att jag skulle sitta här vid 30 med dosett med sju tabletter i varje fack. Men det är käckt med dosett, så whatever. Om några dagar blir det bara fem om dagen då Apoteket äntligen tagit sig samman och tagit in 100mg Lamictal istället för att jag behöver ta 3 50mg två gånger om dagen… 
 
Och så fanns det ju en rosa. Hallå, hur kan man motstå? Jag tycker att den är rätt söt 🙂 
 
 
Nej. Såklart jag inte trodde att det skulle bli så. Det trodde väl ingen. Jag har kommit på – eller mamma, snarare – att jag ju faktiskt har haft ett rätt rejält huvudtrauma, även om det var många år sedan nu. Måste fråga läkaren imorgon om det kan ha något med saken att göra, även om det ju inte syns något på EEG och magnetröntgen. Jag vet dock inte om man kan se om det finns just traumaskador som kan ha orsakat epilepsin. Hjärnskador i allmänhet kan ju förstås göra det – missbruk, stroke och liknande – men sådant syns på magnetröntgen och EEG, och inget av de alternativen är ju aktuella. 
 
Jag vet inte riktigt varför jag vill ha en anledning till att jag har fått sjukdomen. Eller förklaring, snarare. Det är väl för att det är så himla konstigt och abstrakt och bara ”Jaha, goddag goddag, här kommer en livstidsdiagnos, hur känns det?” – jag tycker att jag tar det rätt bra just nu i alla fall, är ganska lugn och ångesten har definitivt blivit bättre, jag blir inte gråtfärdig vid blotta tanken på att behöva åka buss eller gå och handla – just nu. Så var det ju i perioder efter sommaren också, men när det väl blev dags för flera anfall på så kort tid så är man inte särskilt tuff. 
 
Det är väldigt jobbigt, det här med epilepsi. Delvis är jag själv mer eller mindre rädd för att typ duscha eller sätta på spisen eller vad som helst, för någonting KAN hända, jag kan falla och slå mig medvetslös i duschen och drunkna, jag kan bränna upp hela lägenheten, jag kan ramla och göra mig illa så att jag inte kan ta mig till telefonen… klart som fan att det är skrämmande. 
 
Och det är skrämmande för anhöriga och andra närstående också. Och jag känner sådan skuld för det. Jag borde inte göra det och det vet jag – och det är ju naturligtvis ingen som skuldbelägger mig för det heller. Men det är ändå hemskt. 
 
Men – nu är det väl i alla fall dryga tre månader sedan jag var inne och jazzade på akuten sist, och det är ju ett gott tecken. Jag minns inte ens datumet men tror att det var tredje veckan i november eller så. En gång när jag var inne (då jag fick ännu ett anfall när jag kommit in till akuten och de stoppade en massa äckliga syrgasslangar i näsan) var jag så borta att jag var övertygad om att det var 2010. Fast jag var liksom klar i huvudet ändå, jag kunde prata normalt och redogöra för andra saker, som vad statsministern heter och vilket parti han tillhör. (Denna information redogjorde jag för helt frivilligt för att visa att jag faktiskt var med i gamet egentligen.)
 
Däremot tycker jag att det är lite elakt att fråga någon som just varit medvetslös och vaknar i ett mindre töcken om de vet vart de är. Hallå – hur ska jag kunna veta om jag är på Sahlgrenska eller Östra eller Mölndal? Det har räckt med ”Sjukhuset” för att de ska vara nöjda… Roligt, dock, första gången jag var inne frågade läkaren (en jävla AP-läkare för övrigt) vilket datum det var. Jag har nästan aldrig koll på datum så jag ba’ ”Öööh, mitten av maj?” – Ja, sa arga doktorn, men vilket DATUM? Jag gissade hejvilt på femtonde och vann. Hohoho. 
 
Nä, nu tynger jag eventuella läsare med tråkigheter. Borde förpassa sådant här till min dagbok, eller vad det nu är, men nu står det här och så får det vara. 

Om näthat och annat

Ikväll sänder SVTs Uppdrag Granskning ett program om näthat. Många av er har säkert sett klippet på YouTube, annars kan ni titta här.
 
Nu profileras detta som mäns näthat mot kvinnor, okej, men det är faktiskt så att det bedrivs näthat AV kvinnor också. Både MOT kvinnor och män. Numera har jag ingen särskilt stor blogg, men när jag har skrivit på andra portaler och domäner har jag också råkat ut för det. Många som ”låtsas” vara män men har visat sig vara kvinnor. Till exempel. Och flera av mina manliga ”bloggkollegor” har råkat ut för liknande grejer, av både kvinnor och män. Det är inte en genusgrej. 
 
Nu diskuteras detta lite på ett forum som jag hänger på och här är en urbota korkad kommentar:
 
Ska bli ett intressant program. Feminismen får gärna bekämpas men då självklart utan näthat för det är jag emot, även det näthat som många av kvinnorna som kommer medverka har kommit med i sina krönikor.”
 

Vilket jävla stolpskott. Jag har trott att denna personen har varit rätt vettig, men jag blir lika jävla trött varenda gång det visar sig att folk inte fattar vad feminism betyder. Feminism betyder lika rättigheter för kvinnor och män. Visst, jag kan hålla med om att ordet är lite lätt att missförstå om man absolut vill, egalitarism kanske vore bättre, men för FAN, jag kan inte förstå hur någon med lite under pannbenet kan ställa sig emot feminism. 
 
Okej, det var det, nu ska jag äta lite innan jag blir galen. 
 

Meeen Västtrafik

Jag tror att Västtrafik har fått lite tuppjuck. Jag tänkte kolla hur lång tid det tar för mig att åka till Bergakungen på lördag för jag har aldrig varit där förut och har inget lokalsinne att tala om. Alls. En dryg kvart med 8:an till Scandinavium, nemas problemas, andra alternativet: 7:an till Valand och gå en kilometer. 
 
Vilket i sig inte är något problem, men 2:an går ju för höge Farao till Skånegatan – där biografen ligger – och det finns lite andra vägar som jag tänker är lite smidigare också. Det måste ju till exempel vara kortare promenadtid från Brunnsparken eller Centralen än Valand av alla ställen? 
 
Jaja. 
 
Mellanmålet var gott i alla fall! 
 
 
Hade nästan glömt att jag köpte stenhårda avokados förra veckan men nu var de per-fek-ta! Räkor, citronpeppar, lite Worcesteshiresås och några stänk Tabasco (och lite ramslökssalt) gjorde det hela till en veritabel festmåltid. Om än inte så vacker kanske. 

Präkt-Stina är framme igen

Nu har jag kört igång en köttgryta med tomat och svamp också. Som kan få puttra heeeela eftermiddagen. 
 
Om präktigheten kunde sträcka sig till att städa lite också hade det varit bra, men det kan jag ju för all del göra lite senare. 
 
Imorgon ska jag till neurologen 13:30 och sedan träffa Ramona för soppbuffélunch klockan 14:30. Vi hade sagt 13, men jag måste bara ta den här läkartiden, vi har inte setts sedan i maj förra året om jag minns rätt. Nog för att jag har träffat en salig massa av hans kolleger under diverse sjukhusstrapatser, men det är ju han som är min föreskrivande läkare, även om vem som helst förstås skulle skriva ut ett nytt recept bara per telefon eller mail, men ändå. 
 
Så vi flyttade fram det till 14:30. Funkar det också! 
 
Funderar på om jag ska gå och träna innan. Det är inte helt ohållbart om jag är där vid tolv, kör till strax före ett, är på Sahlgrenska i god tid och sedan direkt in till stan. 
 
Kul att ha saker att göra, även om jag inte älskar att gå till doktorn. Men det är inte så ”doktrigt” på neurologmottagningen, det är mer som ettt litet allmänt samtal. Inte en massa handskar och britsar och handsprit och sånt. 
 
Det luktar goooott och jag är redan hungrig! Har ett par mogna avocadosar och lite räkor dock som kan få bli eftermiddagsmellis. 

Om effektivitet.

Klockan är 12:17 och hittills har jag idag… 
 
– skrivit in mig på Friskis 
– tränat ett kortare pass (40 minuter ungefär, bättre att ta det lugnt i början så man inte tröttnar eller gör sig illa)
– spenderat en halv förmögenhet på mediciner (köpte även en dosett och multivitaminer)
– fixat en ny tid hos neurologen
– snabbfikat på Jerkstrands då jag glömde äta frukost och höll på att välta efter träningen
– fått en rundtur i stan – skulle åka från Kungsportsplatsen och det var typ tio minuter till nästa vagn och 19 till nästa buss, så jag hoppade på 52:an som går till Linnéplatsen och tänkte att den går väl uppför Vasagatan och sedan Handels och Olivedals-vägen – icke sa Nicke, det var Korsvägen och hela Johanneberg och hela Guldheden först. Spännande. 
– handlat mat för några dagar framöver
– fixat med uppehåll på GP fram till hösten till att börja med
– köpt biljetter till Les Misérables på lördag eftermiddag med kusinerna E och F
– bokat bord på Trattoria De Pasquale till lördag kväll efter bion då även Es unge man C kommer med
 
Nöjd? Jag? Jo för fan. 
 
Igår fick jag hem Sims 2 Deluxe, och jag tycker att jag har gjort mig förtjänt av att spela lite i eftermiddag. Faktiskt. 

God morgon…

Hoppsan vad jag trodde att det var ett skämt när min väckarklocka ringde kvart över sex. Det var ett tag sedan jag var vaken så tidigt. Kan man säga. 
 
Men nu är jag hemma i min lugna vrå i alla fall. Har bestämt mig för Friskis nu, känns bra! Ska åka ner om ett tag och fixa kortet, och när det är klart skicka efter skor och kläder. Jag har väl så att jag klarar mig tills leveransen kommer, men jag behöver verkligen nya dojor. Mina knän blev ju lite illa medfarna i höstas här, så jag får vara extra försiktig. Boring, men det är ju för en god sak… är riktigt taggad faktiskt 🙂 

Ett beslut… tror jag… ;-)

Jag helgprenumerar på GP. Det kostar runt 250:- i månaden och allt som oftast glömmer jag av den eller hinner inte läsa. 
 
Ett årskort på Friskis kostar 295:- i månaden, plus medlemsavgiften på 100:- för 12 månader. 
 
Det känns som om jag kommer att fatta beslutet att åka ner till Friskis rätt så pronto imorgon och skaffa ett nytt årskort. 
 
Känns väldigt bra! Är fruktansvärt otränad nu eftersom jag varit rätt förstörd i kroppen de senaste månaderna, men nu känner jag mig peppad och redo att börja lite försiktigt i alla fall. Det blir ju inget springande direkt, men cykling, rodd, gå på band och crosstrainer i kortare pass är jag säker på kommer fungera, för att sedan trappas upp successivt så att säga. 
 
Let’s go, tycker jag!! 

Godmiddag. Host.

Det KAN vara så att jag var tvungen att se fram till sjunde avsnittet av Gengångare. Så jefvla bra. Fast jag bir rädd av att typ gå upp på toaletten på natten. Är övertygad om att Serge kommer att dyka upp i spegeln bakom mig. 
 
Och sedan KAN det vara så att gårdagens How I met your mother redan hade kommit upp på Dare Wall när jag var färdig med ovan. 
 
Och då KAN det vara så att jag sov som en stock mellan 4 och 9, gick upp och tog medicinen och tänkte lägga mig och dra mig i en halvtimme eller så. 
 
Då KAN det vara så att jag vaknade 11:15. 
 
Inga uppgifter är bekräftade av hovet. 
 
Ja, det verkar som om jag håller på att få lite vett i antalet sömntimmar i alla fall. Fortfarande skeva tider, men i mitt fall och just nu så är ju all sömn bra sömn. Det har lille Pontus sagt. 
 
Men nu har jag i alla fall ätit frukost (ja ja, brunch då) och duschat och häver i mig ett antal koppar extremt starkt kaffe. Gott. Och har mailat sagda lille Pontus också, det var väl bra att jag påminde mig om honom. 
 
Det bär av hem till mig imorgon bitti, det ska bli skönt. Inte för att det inte är skönt här, men det är svårt att slappna av ordentligt ibland och jag vill börja laga min egen mat igen, det blir mycket husman och för lite grönsaker här, tidig middag och det i kombination med rätt tung mat och snabba kolhydrater gör att jag är svinhungrig igen vid 22. 
 
Och så ska jag vårstäda. Eller något. Det blev ju ingen ordentlig julstädning gjord, och jag vet att det inte är vår ännu, men sådär skaka mattor och dra ut spisen och dammsuga under soffkuddarna och sånt. Ser nästan fram emot det. Och ser fram emot att handla mat imorgon. 
 
Nä – nu får jag tråka ut mig på AFs sida samt fortsätta att plugga GIMP. 
 
 
Världens sötaste datorprogramslogga or what?