Sotekanalens Dag

Idag är det Kanaldan här. Då måste man klä upp sig. 
 
När vi var små visste vi att det var dags för den dagliga promenaden när mormor tog på sig plastörhängen och läppstift. 
 
Därför har jag också örhängen och läppstift. 
 
 
Ja., och solglasögon då. Förhoppningsvis distraherar de från min grillade näsa. 
 
Tofsen som hänger framför pannan hör dock inte till outfiten. Min mamma tror att det är snyggt med virkade dukar uppepå sådana lampor. 

Fiskafänge

När jag inte blir väckt kan jag vakna av mig själv ganska tidigt och vara helpigg. 
 
Imorse hade jag kaffet och äggkastrullen i full fart vid typ halv åtta. 
 
Nu är jag dock jättetrött. Haha. 
 
Vi har varit ute och dragit upp en krabbetina nu på morgonen. 
 
 
Vädret var dislutabelt. 
 
 
Dragande. Jag var officiell fotograf. 
 
 
Det blev som ni ser en jättefångst. 
 
Förra året fick de hela tinan full men idag var det denna, en pytteliten samt en stjöstjärna. 
 
Men vem vet, det kan finnas mycket mat även i en liten rackare. 
 

TIps från coachen

Svintrött och med begynnande värmeslag? 
 
Kompensera med galna örhängen. 
 
 
Det var fullt kaos inatt nämligen. Måsarna var uppenbarligen brunstiga hela bunten (allvarligt – jag har hört minst femton måsparningsakter idag) och när de börjar så börjar skatorna och sedan sparvarna och om man har riktig tur talgoxungarna. 
 
Klockan två på natten innan det ens blivit just. 
 
Nätack. 
 
Sedan semesterfirarna som kom från krogen och vrålade. Det är väldigt lustigt här – folk bara brölar rakt ut utan uppenbar anledning. 
 
Sedan höll jag preciiiis på att somna när någon satte igång med en trimmer utanför mitt fönster. Halv. Fucking. Åtta. Inte okej. Fast förmodligen fullt lagligt. Men ändå… 
 
Ska tillägga att jag somnade med ansiktet i en bok, vaknade med sagda bok i facet och lampan tänd, somnade om som en gris till måsarnas parningslekar satte igång. 
 
Jaja. Man får ta det för vad det är. Men jag tycker nog att måsarna kan gå och lägga sig som vanligt folk. 
 
Kålpudding till middag idag. Jäsiken vad jag önskar att jag hade lärt mig äta det när jag var yngre. De vuxna petade bort kålen på våra tallrikar så vi fick den – visserligen jättegoda – färsen. Ibland är det himmelskt med riktig husmanskost. Kålpudding, kokt potatis, lingonsylt och ett rejält glas mjölk. Don’t mind if I do. Vi var så sugna alla tre att vi åt middag redan halv fem. Hihi. 
 
Men ikväll känns det som om jag kommer att sova gott. 
 
Men först ska jag häva en liter bubbelvatten. Oh yes. 

Heeej.

Som alltid när jag inte mår riktigt bra blir bloggen lidande. Sorry! 
 
Men nu är jag i Hunnebo, kom igår och blir väl kvar till nästa onsdag eller torsdag skulle jag tro. 
 
Dock har jag på något mystiskt sätt glömt mitt USB-modem hemma. Jag fattar verkligen inte hur det har gått till. 
 
Mamma och pappa har ett som jag får låna förstås men det är ju inte riktigt samma sak att inte kunna spontanskriva när man har lust. 
 
Men strunt samma. Jag gör mitt bästa och jag har ju telefonen!