Bibimbap med yakiniku på Sushi Yama

Många svåra ord i en och samma rubrik!
Tack vare att möten aldrig blir när de ska fick S och jag tid att åka över till Stenpiren för att käka på Sushi Yama. Vi hade egentligen tänkt ta med maten tillbaks till jobbet, men det var så härligt med sol och utsikt över hamnen att vi satte oss och åt där istället, och snackade bort en stund. Så mysigt. Det ser ut som om vi satt ute på bilden, men det gjorde vi då inte 🙂 
 
 

Och det var så himla gott! Superfint nötkött, perfekt ris med världens godaste chilisås… ja, en riktig höjdare. Det gör vi om! Hade tänkt sushi egentligen men har aldrig smakat bibimbap, så så fick det bli idag. Sashimin såg också rackarns fräsch ut 🙂 

 
Efteråt blev det en ta-med-latte från Coffeehouse by George, som också har öppnat på Stenpiren Resecentrum – nytt för mig men inte för S, som kommer från Gävle och har spenderat mycket tid i Stockholm. Otroligt gott kaffe var det i alla fall. Bra att veta! 

Smakebit på søndag, 17/01-2016 – Wolf Hall av Hilary Mantel

 
Jag är så glad att jag har ett jobb som jag tycker om att gå till, och att eventuell söndagsångest därmed inte har med jobbet nästa dag att göra. Därför kan jag på det stora hela njuta av mina söndagar – och alla Smakebitar! 
 
Till nästa söndags bokcirkelträff ska vi ha läst Wolf Hall av Hilary Mantel. Jag har haft lite svårt att komma igång med den i ärlighetens namn, men har nu passerat 10%-märket och tror att jag nog ska kunna komma i land. 
 
Veckans Smakebit är mycket kort – och kommer faktiskt från en bit längre fram i boken än där jag faktiskt befinner mig. Men poetisk licens, och så vidare – jag tycker att det är ett fantastiskt kul citat. 
 
 

”At New Year’s, he had given Anne a present of silver forks with handles of rock crystal. 

He hopes she will use them to eat with, not stick in people.”
 
Ur Wolf Hall av Hilary Mantel, Fourth Estate: 2015 
 
 
Titta in hos Mari på Flukten fra virkeligheten för fler Smakebitar – och ha en riktigt härlig söndag!  
 
 

Jullov!

Godmorgon på er! Jag har jullov! 

Eller nästan i alla fall. Officiellt jobbar jag idag, men på distans. Räknar inte med att det kommer hända någonting överhuvudtaget på kontoret, så jag tar bussen till Hunnebo 09:15. Så härligt! 
 
Jag behöver den här ledigheten mer än någonsin tror jag. Känner att hela kroppen skriker efter att få vila lite grann. Vila hjärnan och läsa böcker och skriva istället för att räkna kineser och förklara migrationslagen 😉 
 
Nädå. Jag älskar mitt jobb, det är inte det – men jag är oerhört glad för att vi fått det så bra ordnat i år att vi är lediga i två hela veckor. 
 
Jag har inte glömt bort mina utmaningar de senaste dagarna förresten – men igår glömde jag bort att lägga upp sammanfattningen, kom hem sent och var bara sugen på att äta och gå och lägga mig – och nu fungerar det inte att lägga in bilder. Kommer sen. Han är luuuugn
 
Och imorgon är det julafton! Jag är så barnsligt nöjd med mina julklappar i år, alltså. Det är saligare att giva än att taga (fåga?) – nu är det faktiskt sant! 
 
Jag ska frakta två saker till Hunnebo i handväskan idag och jag undrar verkligen hur detta ska gå. Haha. Det är alltså överraskningar, och mamma och pappa läser här så jag kan inte säga vad det är – men jag tycker att jag har vidtagit alla åtgärder jag kan så… låt oss hålla tummarna och sitta rakt i bussen! Fast det är egentligen inte fraktandet jag är orolig för, det är snarare vad som händer vid uppackandet. Och det är inget ömtåligt i traditionell mening heller, så ingen behöver vara rädd för att jag ska få glassplitter i hela handväskan… jag lovar att återkomma med uppdatering. 
 
Och bilder…