http://hem.passagen.se/robbano/domedag/ – kul sida. Det var värst vad Jehovas Vittnen och deras vänner förutspår, de måste vara ett väldigt slipat och sansat gäng!
I love Google Chrome, det är helt underbart! Förut tog det mig tretton minuter att svara på ett mail och arkivera det, nu går det på ett litet kick. Mamma och pappas stationära PC är nämligen från forntiden, och visst går det fortfarande ganska så sakta, men det är helt underbart jämfört med förut 🙂
Jag försöker att mentalt förbereda mig på begravningen på torsdag. Det är inte det lättaste, då man inte riktigt vet vad man ska vänta sig.
På farfars begravning spelades denna:
På morfars denna:
En liten anekdot – mamma och moster ville spela denna:
Tills jag fick lov att förklara att den är jättesnuskig och det gör sig inte riktigt i begravningssammanhang. Det tog en hel del tid att övertyga mamma, som enbart tänkte att "nej, men den handlar ju bara om att man vill vara vid havet!" – eh, nej. Det har dock uppdagats att vi sjunger denna sång ganska glatt på jobbet på dagarna, helt oplanerat. Who knows.
Farmor ville ha denna:
men jag kan inte för mitt liv minnas om vi spelade den. Det var en av de värsta dagarna i mitt liv, och jag har nästintill inga minnen från dagen, men jag hoppas, och är ganska övertygad om att, vi spelade den. Om inte annat spelades den i mitt huvud.
Detta inlägg är något av det mest komiska jag någonsin sett. Killen i trainer socks med en ananas på huvudet… dearie me, jag trodde att jag skulle avlida där ett ögonblick. Och kompisen Amirs ansiktsuttryck? Underbart, det här är humor – fast nog inte med flit.
Inget Saturday Kitchen idag, det är Grand Prix istället. Fruktansvärt dålig stil av BBC, visa det på BBC3 eller BBC4 eller något, det spelar inte mig någon roll, men varför ska veckans enda vettiga program utgå för att folk ska köra bil så fort som möjligt och filmas?
Fick ett reklamblad på Budgens igår när jag köpte rödlök – de brukar inte vara speciellt billiga, men har ett ganska bra sortiment – nu har de helt vansinniga extrapriser över helgen, så jag får nog gå dit och fynda lite till frysen sedan. Ekologisk nötfärs för halva kilopriset är inte fy skam!
Vad gör ni i helgen?
Det satt en massa sittstrejkande demonstratörer (protestanter?) mitt på St Paul’s Churchyard när min buss skulle igenom. Men det var en gammal Routemaster så jag klev av, trodde att jag hade missat tåget, men prisa Gud, det var försenat! Så jag hann med, om än i helt fel ände.
När jag hoppade av hemma i Crofton Park ringde telefonen, och det var en gammal kär vän, Ian, som ringde för att kolla hur det var med mig efter dagens nyheter. Jotack, jag hade haft för mycket att göra för att se att Southampton FC har blivit officiellt deklarerat bankrutt och klubbens framtid ser mindre ljus ut. Så jävla tråkigt.
På sätt och vis är det nästan bra om vi hamnar "in administration", blir nedputtade per automatik och kan börja om på ny kula, men vi var en av de rikaste klubbarna i England för bara ett par år sedan, enda skulden var amorteringarna på stadion och det räknas som en kontrollerad skuld, ungefär som om man amorterar på sitt hus eller häst.
Men nu ser det ju ganska kört ut.
Det var ändå mycket trevligt att höra från Ian och fint av honom att ringa, han är ett Leeds-fan som hade samma erfarenhet häromåret, och då ringde jag honom i samma ärende. Nu höll vi de sorgliga nyheterna korta och planerar istället att få till en träff med Antony, Tara, och våra respektive, vilket vore underbart kul 🙂
1000apors parodi på Daniel Westling är faktiskt hemskt roliga.
Jag storkokar köttfärssås som luktar gudomligt, funderar på ett glas rosé för att fira att solen fortfarande strålar efter sju på kvällen och ska precis ringa mamma och pappa.
Funny though, jag gillar egentligen inte rosé.
Detta är tyvärr inget aprilskämt. Jag förstår dock inte varför artikeln sorterats under Premier League-artiklar på Independents hemsida.
Det kanske löser sig. Vi får hoppas på det.
Brockley Central är en blogg som skriver om lite allt möjligt som har med Brockley, mitt område, att göra. Natur, kultur, restauranger, ni fattar.
Nu har de publicerat en av mina bilder och sagt fina saker om området! Jag är jätteglad och stolt, visst, det är inget fantastiskt foto, whatever, men kompositionen blev ganska bra, och det är ju ändå alltid något att se sitt namn på pränt sådär 🙂
Andy frågade häromdagen varför jag kallar min blogg stories from the city – han trodde att det var något jag hittat på själv, och att det hade något med att jag jobbar i City att göra.
Nej nej.
Stories from the City, Stories from the Sea är ett av mina favoritalbum alla kategorier. Det är PJ Harvey, med ett par inslag av Thom Yorke, ett riktigt mästerverk. Jag har haft bloggar som hetat stories from the city i många år före jag började jobba i City – jag bor ju i en stad, liksom. Och inget skulle göra mig gladare än om jag kunde döpa en blogg till stories from the sea om några år.
Nu: tidig söndagsmorgon, helt dött på datorna, är det på grund av sommartiden tro? Dricker kaffe med iblandat varm choklad-pulver med kolasmak (hemlagad caramel latte, med andra ord!) och ska gå och dra upp värmen på pannan lite grann, jag fryser som en gris!
Sedan: frukost följt av Something for the Weekend tror jag bestämt!
Jag har inte hunnit blogga idag. Det har varit en helt fullständigt vansinnig dag på jobbet och jag lämnade ändå en hel del när jag gick – men jag orkade inte mer. Jag har suttit med siffror precis hela dagen – not my idea of a good time – men fick rätsida på det mesta. Tror jag. Det är lite komiskt att jag gjorde klart jobbet på ganska precis sex timmar, när killen som behövde det gjort tar ungefär sex månader på sig att typ svara på ett trivialt mail. Om han ens svarar. Men det är strunt samma, imorgon är en ny dag och det är ju alltid skönt när man känner att man gjort nytta!
Väldigt trött nu. Håller på att laga penne med lax- och ädelostsås (eller, såsen är klar, jag har precis satt på pastavattnet) – snabbt, lätt och gott. Andy och jag missade tåget som vi tänkte ta, så vi smet in på Starbucks och tog en cheeky fika medan vi väntade på nästa (tur var väl det, då det vi skulle tagit var försenat med en halvtimma och de flesta stoppen på rutten ställdes in). Egentligen är jag inget Starbucksfan, men som sagt tror jag att de stoppar knark i kaffet, för när jag väl tar en fika där är det allt jag vill ha de närmsta veckorna. Som tur är har jag ganska god disciplin – det är ju så svinigt överpris på deras grejer – och det kanske är någon gång i veckan jag får i mig en sådan goding.
Kompletta boxsetet av Spaced har anlänt (fick det för £9.98, nersatt från typ £50 på Amazon), och likaså Brideshead Revisited, som jag aldrig har läst men verkligen borde. Så nu blir det dags för lite intellektuell inbankning igen. Which reminds me – Macbeth sätts just nu upp på Brockley Jack Theatre tvärsöver gatan (sitter ihop med puben där vi äter ibland) och den vill jag gärna se, får försöka planera in det mellan allt som sker de närmsta veckorna!
Hur har ni det idag?
Stories from the city, stories from the sea 