Kategori: Hört och sett

Så jävla BRA! 

 

 

 

Fantastiska tjejer! 

Nu så ska jag vara kontroversiell. Hohoho. 

 

Jag har aldrig sett Kungarna av Tylösand, som väl var programmet där Jockiboi gjorde sitt namn. Okej. 

 

Jag har däremot förstått att hans blogg är helt totalt sjuk. Men på sätt och vis även rolig. Jag kan inte säga att jag tycker att ”Dagens runk” eller filmer där sagda herre dricker kiss och allt vad han gör är sådär asroliga, men jag vet inte, jag får för mig att jag hela tiden har sett igenom honom. 

 

Jag förstod även rätt snabbt att Hanna Widerstedts blogg var någon form av projekt och därmed deras förhållande. Inget mer om det. 

 

De senaste veckorna har Joakim gått ut med en hel del om sitt liv och sin bakgrund. Skvallerbloggarna tror att det är ett PR-trick för att få fler besökare och göra bloggen mer poppis igen.

 

Det tror inte jag. Jag hyser STOR respekt för en kille som orkar och vågar och VILL vara ärlig och förklara varöfr han har agerat som han gjort. 

 

Här ser ni ett klipp ur Jenny Strömstedts talkshow med Joakim. Jag står inte ut med henne men jag tycker att man får en bild av Joakim som just Joakim Berg, och inte Jockiboi, hans ”elaka tvilling”. 

 

Och så var det med det.

 

PS: Jag skrattade ganska gott åt avsnitten jag har hunnit med att se av Jockiboi och hans vänner show. För sån är jag. 

 

PPS: Nu har jag mailat Joakim och sagt hur bra jag tycker att han är som orkar och vill gå ut med sådant som han gjort. Så det så. 

Alltså, det här var det roligaste jag har sett på länge. Att jag aldrig ens hört talas om det förut? Eller jo, jag har sett namnet men tänkt att det bara var någon av de här hemskt såporna som kom efter klassikerna. Icke. 

 

Ett stort plus i kanten för en ung Josephine Bornebusch (ni vet, Mickan i Solsidan) – jag hade aldrig känt igen henne! Jo, rösten, och i vissa vinklar, men annars… inte en chans. 

 

Sjukt kul med samarbetet från alla kanalerna och att alla skådisarna ställde upp! 

 

 

 

Nya tider såg jag knappt – men jag minns denna herren och döttrarna, tror jag. Fast de är ju inte med nu. Dottern Anna var sjukt söt, googlade på henne nu och hon heter visst Rebecca Ferguson – jag känner igen namnet SÅ väl, men tror inte att jag har sett någon annat med henne och det var ju typ femton år sedan ens det. Men strunt samma. 

 

Underbart! 

Tre av mina absoluta favoritkändisar var med i Mia på Grötö ikväll. Alex Schulman, Jonas Gardell och Maria Lundquist. 

 

Det var bra. Inte för mycket av näågonting förutom den där allmänna ”kändisar som hänger med varann och äter middag och pratar på djupet”-grejen, men jag tycker att det är betydligt lättare att ha med att göra än Stjärnorna på slottet och Så mycket bättre. Men det känns som om jag har pratat om det förut. 

 

Det känns ju som om man kommit lite halvnära Alex in på livet genom bloggen, böckerna och Schulman Show. Och Jonas genom böcker, pjäser, filmer, TV, föreställningar… you name it. Jag tror att han skriver ännu mer självutlämnande än man förstår. Även om böckerna verkligen är väldigt personliga. 

 

Men Maria Lundquist. Alltså – Sally är ju ungefär det roligaste jag vet. Men annars har jag knappt sett något av henne. Jag vet att Anton som var med och gapade och hade sig i Allsång på Skansen är hennes son, och jag har ett vagt minne av att hon spelar den bitchiga kollegan i filmerna om Annika Bengtzon (har nog bara sett två tror jag, det kanske gjordes fler?) – men annars visste jag inte mycket mer än att hon är från Göteborgs skärgård, typ. 

 

((Har aldrig sett 30 grader i februari för övrigt, men av en slump läste jag något om den tidigare idag så jag får kolla upp det.)) 

 

Så. Det var intressant att höra lite om henne direkt från henne, så att säga. Det blir ju alltid bäst då. Mamma tyckte att hon verkade komplicerad som skriver ner saker på ”att göra-listan” som man redan gjort för att kunna stryka över dem, men det har jag full förståelse för. Ibland behöver man känna sig lite duktig för att bli peppad att vara ännu lite mer duktig. 

 

Ett riktigt trevligt avsnitt – bäst hittills. 

 

Det var det roligaste jag har läst sedan jag konfirmerade mig. 

 

Jag varken orkar eller hinner skriva något om just detta precis i detta ögonblick för jag är trött efter ett väldigt skönt träningspass och jag tenderar att bli lite irriterad bara jag tänker på det, men jag skulle väl rekommendera alla att läsa lite i kommentarsfältet under inlägget samt läsa HanaPees skrivelser om genus, likaså Lady Dahmers och Genusfotografens. Och Bambis med. Och säkert massor av andra som jag inte kommer på nu. 

 

Nu ska jag slänga träningskläderna i tvättmaskinen och sätta på diskmaskinen och ställa ut skorna på trappan och äta lite yoghurt och müsli. Sedan återkommer jag 😉 

Femte avsnittet av säsong 2 finns nu uppe på The Dare Wall! 

 

Det var precis vad jag behövde efter att ha sökt en massa jobb och bli helt simmig i huvudet – lägga mig ner på sidan i en halvtimme med Girls… 

 

Lite tråkigt var att det bara handlade om Hannah. Eller, Ray var med lite grann men knappt något alls, Shoshanna var bara med i resumén i början och Jessa och Marnie med. 

 

Fast hon är ju ändå bäst. Dock skulle jag personligen inte ha valt hennes outfit. Aldrig i livet. Jag har svårt för sådana där små sparkdräkter med korta ben (nu tror jag att det var separat blus och shorts i och för sig), och särskilt när shortsen ser ut som pyjamasshorts och är ultrasuperkorta. Jag tycker att Lena Dunham är fin i kroppen till skillnad från hennes kritiker som tycker att hon är smällfet (det ÄR hon inte), men sådana shorts är nog inte särskilt snygga på… någon. 

Gårdagens The Big Bang Theory-avsnitt var ett av de roligaste jag har sett. 

 

Titta här och gapskratta lite. Det sitter bra en fredagskväll! 

Mia Skäringer (ja, jag vet, jag ör uppenbarligen kär i henne) skriver tänkvärt och fint om neuropsykiatriska funktionshinder. 

 

Läs och lär lite grann. 

Det var en farlig tur att det var just nu när jag inte jobbar som kusin F tipsade mig om Gengångare (SÅ BRA!!!) och Six feet under… herregud, man fastnar ju som en fluga på ett syltburkslock. 

 

Försökte läsa lite i eftermiddags istället och somnade som en gris,  nu försökte jag läsa lite igen men då nämnde naturligtvis huvudpersonen Seinfeld. Så det var ju kört 😉 Bra sak – jag har sett praktiskt taget alla avsnitt, så jag kan lyssna på det som radioteater och göra annat vid sidan om…