En promenad nedför Minnenas Stig: Alisha’s Attic – I am I feel

Det är alltid ett gott tecken på att jag mår riktigt bra när jag börjar intressera mig för musik – särskilt sådant jag älskade när jag var yngre. Därför tycker jag att vi ska lyssna på en låt om dagen ett tag. Gärna sjunga med! 
 
Detta är en stor favorit från 1996. Herregud, dansandet, eller vad det nu är de håller på med…! 
 
 
 
 
Text

Hornby och Collette

Igår såg jag planschen för filmen som gjorts av Nick Hornby’s underbara bok A long way down – ser verkligen fram emot den! 
 
 
 
När jag satt och läste om den kom jag att tänka på About a boy, upptäckte att det ska bli amerikansk TV-serie av den och kom då på tanken att kolla hur gammal Toni Collette (som spelar Fiona i filmen) är. 
 
Kan ni fatta att detta är samma tjej? 
 
     

 
 
Det har nämligen jag väldigt svårt att förstå. Förresten ska hon vara med i A long way down också och spela den medelålders kvinnan Maureen. Blir kul att se hur hon ser ut på lite närmare håll än på planschen ovan då! 🙂 

Om Alan Turing

Igår läste jag Aftonbladet av en slump  – jag brukar sällan köpa kvällstidningarna – och läste en lång artikel om Alan Turing. Jag hade aldrig hört talas om honom förut. Detta var som en längre version av denna artikeln – en man som knäckte nazisternas kod och troligtvis räddade tusentals liv. 
 
Då det blev känt att han var homosexuell fick han inte längre jobba inom regeringen och blev kemiskt kastrerad. 
 
Så jefvla SJUKT. Drottning Elizabeth II bad officiellt om ursäkt å landets vägnar i sitt jultal förra året, och Gordon Brown gjorde visst detsamma 2009, men vilken nytta gör det? 
 
Man tror att runt 50000 brittiska män fälldes för samma ”brott”. 
 
 
 

Jesper Rönndahl iz mah hom13

Jesper Rönndahl. Vilken underbar kille! Hans ansikte är nytt för mig i och med årets På spåret, men jag är så kär i honom at jag håller på att dö. Gud, han är så charmig! Inte alls min stil, egentligen, men extremt lik en superfin ung herre jag känner och det hjälper nog 🙂 
 
Nu är denna bilden inte särskilt representativ, men tänk er samma kille i ungefär samma tappning som Sheldon Cooper, så blir det mer rättvist. 
 
Ååååh Jesper I love you. Du har till och med fått mig att stå ut med Elisabet Höglund, som jag varit lite rädd för förut. 

Bokgeografi – vecka 3

Idag fick jag nys om att Linda på enligt O driver ett veckoprojekt som kallas Bokgeografi
 
Jag kan naturligtvis inte motstå att vara med! Veckans land är Frankrike
 
 

1. Berätta om en bok eller flera böcker du läst som utspelar sig i Frankrike eller är skriven av en författare med anknytning dit.

På gymnasiet tillhörde jag en speciell fransk sektion – vilket resulterade i en hel del franska. På gott och ont, ibland. Till exempel minns jag att vi höll på att få grav blodstörtning allihop när vi läste och såg bitar ur Den stora gruvstrejken av Émile Zola. 

Så, när Nana av just Zola dök upp på en av mina litteraturlistor på universitetet kände jag samma blodstörtning vara på väg. 

Men så fel jag hade! Jag älskade Nana och gör det fortfarande. Romanen handlar om Nana Coupeau, en gatflicka av låg rang, som arbetar sig upp till att bli en cocotte, eller courtesan, åt de högre klasserna. Det är slutet på 1800-talet – något tiotal år före Moulin Rouge öppnade. Det är varietéer och glamour, och romanen börjar just på Théâtre des Varietées, där Nana gör sitt första scenframträdande. Hon är femton år, hon har aldrig stått på en scen förut – men hela Paris pratar redan om henne… oj, vilken positiv överraskning jag fick! 

2. Berätta om en eller flera författare som på något sätt har anknytning till Frankrike. Var så långsökt som du vill, men motivera gärna ditt val.

Precis som Linda är jag svag för Anna Gavalda, ännu en författare som jag är väldigt glad att Karin introducerat mig för. Jag har bara läst Tillsammans är man mindre ensam och Jag älskade honom men är alldeles överförtjust i språket, och sättet som man bara försvinner bort. På framsidan av Jag älskade honom sitter en kvinna på en gunga, och det är lite så jag känner när jag läser Gavalda. Jag gungar i språket! 

Måste även nämna Baudelaire. Jag vet inte om jag behöver motivera det, men den som inte har läst Ondskans blommor har ju något att se fram emot! Jag har faktiskt läst den på franska – på en dagtripp till Calais för tio år sedan ville jag gärna köpa en lite roligare souvenir, och då blev det den. 

Och Rimbaud, förstås. Har det funnits någon mer poetiskt begåvad femtonåring? 

Sartre är ju självskriven att nämna, likaså Camus, även om jag kanske tyvärr inte uppskattade dem lika mycket när jag var yngre som nu. 


3. Berätta om en bok av en författare som anknyter till Frankrike, som du inte läst, men är nyfiken på.

Jag skulle gärna vilja läsa Seducing Ingrid Bergman av Chris Berghalgh, som till stor del utspelar sig i Paris, strax efter la libération


4. Om du vill kan du också berätta om andra kulturella inslag från Frankrike.

Jag vill förstås gärna berätta om att Amélie de Montmartre är en av världens bästa filmer, att Debussys musik är underbar och att Monets tavlor är det vackraste som finns på duk, typ. 

Att köpa FB-likes?

Vad tycker ni egentligen om fenomenet att köpa ”likes” på t.ex Facebook? 
 
Jag ska erkänna att jag kan förstå om nya företag, t.ex, gör det för att öka sitt cred. Det ser ju rätt tråkigt ut om någon går in på Facebooksidan som kanske finns med på visitkort, hemsida och så vidare, och det finns 8 likes. Det får på något sätt räknas till PR tänker jag – eller är det helt enkelt falsk marknadsföring? Det är en intressant fråga i dagens sociala medie-klimat. Jag vet större seriösa företag som gör precis så. Det är en relativt liten utgift att betala en femhundring för 500 likes, kan jag tänka. 
 
Privatpersoner däremot som ”köper” vänner eller followers på Twitter förstår jag inte alls – vad ska det vara bra för? 
 
Läs gärna mer på FBLikes.se och bilda en egen uppfattning! Eller köp själv om du vill öka din visibilitet på Facebook.