Kategori: Hört och sett

Tematrio: Kanada!

      

 
 
I förrgår skulle L M Montgomery, ni vet författaren till Anne på Grönkulla, ha fyllt 141 år. Detta firade Google med att dedikera dagens doodle till henne, och Lyran genom att ge oss ett öppet, härligt tema för veckans trio: Berätta om tre saker från Kanada som du tycker om! 
 
   

   

 
Min första egenköpta CD-skiva var Waking up the neighbours av Bryan Adams och han får därför vara min första ”sak” från Kanada. Jag lyssnar inte på honom så ofta längre, det kan jag inte säga, men jag blir fortfarande glad om han råkar spelas på radio. Min vän C och jag såg honom på Scandinavium 9 februari 2001, när Barenaked Ladies var förband – oerhört häftigt! ((Barenaked Ladies hade för övrigt kunnat vara en av mina saker, men jag ska försöka att inte fastna i bara musik.)) 
 
Jag älskade How I met your mother – fast jag var helt övertygad om att jag inte skulle göra det, det var en ren slump att jag började titta från början någon gång och fastnade. Och jag älskar Cobie Smulders som spelar kanadensiska Robin. Hon är fantastiskt bra, både i sin vanliga roll som i alla flashbacks och hittepå-stories – jag är hemskt imponerad varje gång jag ser henne. Dessutom är hon oerhört vacker! 
 
Något jag är väldigt svag för – men sällan äter – är wienerbröd med lönnsirap. I England finns de i varenda snabbköp, under namnet ”maple pecan twist” eller ”maple pecan plait” och det finns knappt ord för hur goda de är. Och det är lönnsirapen som gör det, det är jag helt säker på! 
 
Ta en liten bonus också – det första jag kommer att tänka på när det pratas om Kanada är en bit i Arabella Weirs otroliga roman Onwards and upwards när de tonåriga huvudpersonerna har blivit besatta av en radioreklam om Kanada och därmed svarar i telefon med ”Oooh Canadaaaaaaa!” – varsågoda. 
 

Kvinnoalfabetet – Bokstaven O

Tiden går! Jag kan inte tro att vi redan kommit till bokstaven O i Kvinnoalfabetet – men så är det! Och här kommer mina svar – något sent, som vanligt… 
 
   

   
 
1. Vilken litterär kvinna med för- eller efternamn på O är betydelsefull för dig? 
Här måste jag svara Julie Otsuka. Jag läste böckerna först nu i höst, och blev alldeles swept off my feet. Jag hade förmånen att få lyssna på hennes samtal med Athena Farrokhzad i september, det var underbart. 
 
2. Det finns ju annan kultur än böcker. Vilken kvinna med för- eller efternamn på O vill du lyfta fram som är kulturell, men inte just författare? 
En singer-songwriter som jag lyssnade mycket på när jag var yngre är Beth Orton. Hon har en väldigt unik röst och ett väldigt speciellt sound – folktronica, kallar vissa det. Måste plocka fram mina gamla skivor någon dag! 
 
3. Vilket kulturellt verk på O som gjorts av en kvinna och / eller handlar om en kvinna tycker du mycket om? Det kan vara en bok, en film, en sång, en dikt, en tavla, en pjäs, en musikal eller något annat. Kravet är att det är en kvinna som står i centrum. 
Detta var svårt, men jag kom att tänka på David Mamets pjäs Oleanna. Det är ingen sympatisk kvinna som står i centrum, tyvärr, utan en ung studentska, Carol, som falskligen anklagar sin universitetsprofessor för sexuella trakasserier vilket gör att han förlorar chansen att få ”tenure”, fast tjänst på skolan. Hon är irriterad för att hon inte förstår hans material och väljer att vidta drastiska åtgärder för att komma åt honom. Nu är inte han något litet lamm heller, upplösningen är våldsam – men han är inte skyldig till trakasserierna som hon påstår sig att upplevt. 
 
4. Vilken kulturell kvinna med för- eller efternamn på O har du ännu inte utforskat? 
Jag har bara läst en roman av Joyce Carol Oates, nämligen Mother, Missing. Har börjat på Fallen också, men inte blivit klar. Vet inte varför jag inte har kommit mig för att läsa mer, jag har ett par tre romaner i hyllan, men det har väl inte blivit av. Men det ska det bli, för jag är väldigt nyfiken på henne. 

Adventläsning – en enkät

 Denna har jag hittat hos Lena och Johanna idag! 
 
1. Vilka böcker / vilken bok är den bästa du läst i höst?
Det är, föga förvånande för er som hänger med, To my love av Karin Aspenström. Men jag vill även nämna Misstag i Moskva av Simone de Beauvoir, och Färjan av Mats Strandberg. 

2. Vilken är din favorit-julsång?
Två små röda luvor med Kurt Olsson och Damorkestern går ju inte av för hackor. Mer traditionellt så tycker jag att Jul, jul, strålande jul är väldigt vacker… men Gläns över sjö och strand är också väldigt fin. 

3. Vilka böcker skall du läsa i december? Har du någon särskild läsning som får dig i julstämning?
Jag vet inte riktigt ännu… men Djupa ro av Lisa Bjärbo ligger högt upp i högen. 

4. Önskar du dig någon särskild bok i julklapp av tomten, närstående eller dig själv?
Nej, jag har inte önskat mig någon bok… i alla fall inte ännu. Vet inte om tomten läser min blogg, jag får försöka kolla statistiken. Det finns säkert något jag önskar mig som jag inte kommit på ännu. 

5. Hårda eller mjuka paket? Vilket föredrar du?
Det är inte viktigt, överhuvudtaget. Jag gick över gränsen där det är saligare att giva än att få för länge sedan. 

6. Om du skulle tipsa om en bok att ge bort i julklapp, vilken skulle det vara?
Vad svårt – ska man tipsa så generellt måste det ju vara något som passar de flesta… och det gör nog varken indienostalgi, skräck eller franskt filosofiskt som var favoriterna i höst. Något i deckarväg kanske? Hjorth Rosenfeldt är ju oerhört bra, till exempel. 

7. Glögg eller julmust, om du måste välja? 
Julmust! 

8. Har du någon bok som du sparat för att läsa under eventuell julledighet?
Ja, det har jag nog utan att riktigt tänka på det – men jag vill verkligen kunna sträckläsa den i fred, och det är Glödens färger av Vibeke Olsson – femte boken om Bricken på Svartvik. 

9. Knäck eller Aladdinask?
Chokladen, any day. Men just Aladdin är kanske inte min favorit. 

10.  Hur gör vi med julpyntet? Får tomtar och gran respass redan efter Annandagen eller plundrar vi på Tjugondagknut?
Jag pyntar inte själv för jag är ju aldrig hemma över jul, liksom. Hur andra gör lägger jag mig inte i 🙂 

Tell me lies, tell me sweet little lies…

 
Ja, vad tror ni? 
 
1. Här tror jag att vi är skyldiga lite till mans – men i vissa situationer måste man. Det går inte att berätta för en nästan-främling att nä, jag tror att katten är otrogen och har inte sovit en blund. Annars tror jag att jag är någorlunda ärlig med omgivningen – men man är ju selektiv om vad man berättar. 
 
2. Nja – det brukar jag inte säga (om det inte är sant, vilket det ofta är eftersom jag aldrig har på ljudet. Jag hör ju den inte ens när jag svarar i tid) – däremot kan det hända att jag behöver förflytta mig för att ta ett samtal, eller förbereda något, kolla upp något, öppna något på datorn – och då ringer jag upp och har säkert sagt att jag inte hörde telefonen. 
 
3. Det säger jag inte om jag inte menar det. Tycker att det är väldigt trevligt att både säga och höra när man träffar någon man tycker om, och jag blir lite bestört över att det är en så vanlig lögn för där förstår jag inte varför man skulle säga det om man inte menar det. Det är ju oftast för att man inte har setts på ett tag, eller för att man träffas oförhappandes – jag tycker inte att det är något som förväntas sägas bara sådär. 
 
Ja, vad tycker ni därute? 

Oreochoklad, The Cure och andra bra saker

 
En bra dag idag. Har skrattat så att grannen trodde att jag grät, fikat, haft bra möten och ätit god mat två gånger om. Och druckit Oreochoklad. 
 
En rolig sak som hände var att sagda granne knackade mig på axeln för att fråga om jag hade hört att The Cure kommer till Göteborg nästa höst. Detta var härligt för det betyder att hon på något sätt dragit slutsatsen om att jag gillar bra musik – det har vi nämligen aldrig diskuterat 🙂 
 
Men nu blir det faktiskt läggdags och ett avsnitt The Big Bang Theory i horisontellt läge. Om jag orkar. 
 
Bonne nuit – à demain!