Ja, hemma och landar på hotellet ett slag igen. Ikväll äter jag inte middag förrän kl 21:30 och jag orkade inte hänga nere i ”stan” ända tills dess, och dessutom vill jag ha batteri i telefonen hela tiden för att kunna fotografera! Så är det ju skönt att få sitta i lite lugn och ro också, och dessutom tror jag att denna restaurangen är lite finare än de andra jag har varit på, så det kan nog vara idé att plocka fram finklänningen och läppglanset 😉
Jag tog det lugnt i förmiddags som sagt. Kände mig inte riktigt på topp och behövde rensa huvudet lite grann. Det gjorde ingenting – jag har ju halva tiden kvar! Men det är ju typiskt semesterbeteende, man blir stressad om man inte gör något… vansinne.
Men framåt lunchdags traskade jag ner, i alla fall!
Detta ser ut som små inverterade löjtnantshjärtan – alltså att färgerna är tvärtom mot vanliga? Mycket söta.
Det är haaaavet man ser bakom husen. Ser ut som en lite grufsig himmel, men icke.
En hel häck med vad som ser ut som små bloddroppar.
Detta är en alldeles vanlig standardhäck som jag inte kan säga vad den heter, men det är så fint att de andra blommorna tränger sig fram igenom. Hävdar sin plats, liksom.
Palmerna slutar aldrig att förundra mig. Jag minns inte vem det var jag pratade med, men någon var det, som skrattade åt mig när jag sa att det finns palmer i södra England. Men det gör det! Inte kokospalmer då, det kanske var det hen trodde att jag syftade på.
Ser ni vad jag menar med att ljuset på ”min” kyrkogård hela tiden är annorlunda? Idag var det en massa surfare på stranden nedanför, det blåste ganska ordentligt.
Ebb. Kom ihåg de här bilderna en stund 🙂
Varning för måsarna – ja, det behövs. De är vansinnigt tykna. Denne herren hade flera kompisar innan jag kom nära nog att knäppa kortet – de sitter verkligen på rad och vaktar i hopp om mat eller turistblod. Cicci varnade för dem och sa att de är lika stora som shetlandsponnyer – det är de kanske inte riktigt, men det är lite mutationsvarning på dem. Men trots allt gillar jag ju måsar. De är en stor del av min barndom. Hohoho.
Sen lunch på
Balcony Bar – från frukostmenyn, faktiskt. De serverar frukost till kl 16 😉 Rökt lax, avokado, pocherade ägg och cream cheese på rejält rustikt bröd. Detta och en Limonata (dessa drycker har verkligen slagit stort här, varenda bar har dem) kostade typ 75 svenska kronor. Inte illa – jag trodde nog att det skulle vara dyrare här med tanke på turismen, men de kanske inte behöver ha så höga priser. Fint isåfall.
Titta även på dessa bilderna – ebb, ebb, ebb.
Räddade en bartenders sprillans nya iPhone 6 från en riskabel plats – damtoaletten, uppepå en toarullehållare – och fick en latte på maten som tack. Tänk – till och med kaffet är så närproducerat som det kan bli! Väldigt gott var det också.
Folk spelade fotboll och hade sig i den våta sanden, det är så häftigt med tidvatten. Promenerade bortåt och det tog inte lång tid innan det såg ut såhär istället:
Är det inte fräckt? Jag är så fascinerad av det, vi har ju inget tidvatten alls att tala om i Sverige.
Måsarna var nöjda kan jag säga, det är ju bara att stå still och plocka krabborna i tången. Kanske slapp en stackars turist bli av med sin cornish pasty?
Nu är det fredagskväll och jag ska försöka skjuta mindre roliga saker i huvudet åt sidan och njuta av helgen – jag är här till måndag lunch, ungefär. Det är några saker jag inte har gjort ännu som jag tänker göra – somligt beror på vädret förstås, som trippen till Seal Island. Sedan vill jag gärna smaka äkta Cornish cream tea såklart, och tillräckligt många har uppmanat mig att prova kornisk glass också. Det ska nog gå ner. Fyren som inspirerade Virginia Woolf vore förstås också rolig att se, kyrkan på toppen av kullen likaså, och jag är sugen på Fowey men det tar väldigt lång tid att åka dit – så kanske inte ändå. En tripp till Penzance om vädret är ofördelaktigt är dock en möjlighet.
Men – ingen stress, ingen press, och så vidare!
Stories from the city, stories from the sea 