Kapselkaffe – morgon #1

Den omtalade kapselmaskinen har flyttat in! Första kaffet blev alldeles vanligt Gevalia Ebony, men jag tycker ju att det blev snyggare än bryggkaffe ändå 🙂 
 
 
Och jättegott! 
 
Nu blir det heldag minsann. Först ska jag klämma lite på olika datorer, sedan träna, sedan blir det att hitta på ett och annat till bokcirkelträffen börjar ikväll! Bland annat skriva en del, hoppas jag, för det har jag försummat de senaste dagarna. 

Kulturkollos tisdagsutmaning: Läslov!

 
Läsrörelsen har utlyst att vecka 44 numera är läslov, snarare än bara höstlov! Därmed lyder Kulturkollos tisdagsutmaning som följer: Om du hade läslov den här veckan vad skulle du läsa då?
 
Åh, vad jag önskar att jag hade läslov! Nu har jag allt annat än just lov denna veckan, det är full kareta ända till torsdag – med en långhelg i Warszawa som avslut, men då lär jag inte hinna läsa så särskilt mycket. 
 
Så om jag nu hade läslov skulle jag vilja läsa… 
  • klart Färjan, av Mats Strandberg, som jag tagit halvt ofrivillig paus från. Den är så intensiv att jag fick lägga ifrån mig den, och sedan har jag inte haft tid att verkligen sätta mig till och läsa färdigt. Kan inte läsa inbundna böcker i sängen pga skaderisken – jag tappar dem i ansiktet och får sår på näsroten… 
  • Bonjour Tristesse av Françoise Sagan, som äntligen landade i brevlådan igår. Har velat läsa den länge men det har inte blivit av. 
  • När hundarna kommer av Jessica Schiefauer, som ska landa i brevlådan vilken dag som helst. Det är ju månadens bok i Kulturkollo läser, så klart att jag ska ha hunnit klart med den innan diskussionerna börjar. Det är visserligen först 8:e november (tror jag?), så jag hinner 🙂 
  • Något av Gunnar Ardelius, som jag inte läst något av tidigare. Antagligen börjar jag från början med Jag behöver dig mer än jag älskar dig men jag älskar dig så himla mycket. 
  • Grenar av gift av Erin Kelly, som jag hört mycket gott om. 
  • Spådomen av Agneta Pleijel. Har bara läst Hundstjärnan av henne tidigare, men prisnomineringar ger ju alltid en viss lockelse. 
  • Kriget har inget kvinnligt ansikte av Svetlana Aleksijevitj – se ovan… 
  • Mästaren och Margarita av Michail Bulgakov. En sådan där klassiker som jag har i min ägo och har velat läsa länge, men inte kommit mig för. Vet inte hur många gånger jag hört den beskriven som livsomvälvande – och det låter ju alltid intressant. 
  • Kafkapaviljongen av Tony Samuelsson – nästa bokcirkelbok, så det vore trevligt att få ett litet försprång. 
  • Glödens färger av Vibeke Olsson. Fjärde boken om Bricken, som jag sitter och håller på fast jag egentligen vill sträckläsa den nu på en gång! Läste de tidigare i julas, så det börjar bli dags 🙂 
…och säkert massor fler, men någon måtta får det väl vara, även om man är snabbläsare… 

2015: 173 – Norrtullsligan av Elin Wägner

Åh, äntligen får jag skriva om Norrtullsligan! Eller ja, det har jag förstås fått tidigare också, men när det gäller bokcirkelböckerna väntar jag helst tills träffen har varit. Och nu var det visserligen en vecka sedan, men jag har inte hunnit. Har hur många utkast som helst som väntar, och parallellt slukar jag böcker för tillfället. Men det är ingen brådska – en sak i taget… 
 
Jag vågar kalla Norrtullsligan en fixstjärna i chicklitgenren – den kom ut 1908, så var ganska långt före Bridget Jones och hennes kontemporärer. Sisådär 90 år före. 
 
Elisabeth är vår berättare – hon hyr två rum av en notarie och hans mor, tillsammans med sina fellow kontorsflickor Eva, Emmy och Magnhild – eller Baby, som minstingen i kollektivet kallas. Det handlar om arbete, förälskelser, spårvagnar och Stockholm – men större delen av romanen utspelar sig i hemmet. Jag tänker på Kristina Sandbergs föreläsning där hon pratade om att böcker om kvinnor vid förra sekelskiftet liksom måste börja i köket – dessa unga kvinnor har nu inget kök, men det är samma princip. 
 
Massor av samhällssatir och massor av feminism – om än lite ängslig sådan. Det var ju inte riktigt okej att vara feminist ännu – bokens egentliga enda konflikt mellan kvinnorna handlar om det politiska. De pratar om suffragetterna i England med stor passion men något skilda åsikter. Älskar tanken att vägra betala skatt om man inte får vara med och bestämma! 
 
Och roligt är det också. En person i cirkeln tyckte att det var ganska jobbig läsning – att de hela tiden måste kämpa så. Jag och E köpte argumentet, men höll inte riktigt med – jag tyckte att det var väldigt glad och trevlig läsning. Mycket ”keep calm and carry on”, vilket jag gillar skarpt. 
 
Min utgåva hade ett underbart förord av Annika Lantz, där hon belyser vad som även blev mitt favoritcitat. 
 
”Det var inte mycket religion i vår jul, men där fanns rätt mycket rörande vänskap och en smula osjälvisk uppoffring och ävenledes ett visst hjältemod, ty alla voro glada, fast ingen var gift.” 
 
Jag ska läsa mer Elin Wägner så fort jag får chansen – flera personer kommenterade på Facebook när jag lade upp bilden till höger och tipsade om fler böcker och texter av henne. Även om Elin Wägner-sällskapet, som jag kan tänka mig att gå med i 🙂 

2015: 172 – Att läsa Lolita i Teheran av Azar Nafisi

Detta var september månads bok i vår bokcirkel – men tyvärr hann bara två av oss läsa den, och diskutera den hann vi först förra söndagen. Därför har jag hållit på min recension av den. 
 
Jag trodde verkligen att det här skulle vara en alldeles fantastisk läsupplevelse. Intertextualitet, ett spännande kvinnoporträtt… ja, den borde ju ha allt. 
 
Det har den inte. Tyvärr. 
 
En resumé, eller vad man ska säga – Azar Nafisi startade någon sorts privat universitetskurs i hemmet med ett gäng unga studenter. Boken följer arbetet i kursen, eller läsecirkeln om man så vill, utefter de förbjudna böcker de läser. 
Visst låter det bra? 
 
Nääää. Herregud, så segt det blev. Och så irriterade vi var. Azar Nafisi verkar vara den absolut jobbigaste personen som någonsin gått i ett par skor. Hon är självgod, patroniserande och verkar tro att hon är ett helgon. Jag har dessutom läst flera recensioner av samtida iranska kvinnor, som vittnar om ett helt annat liv och ett helt annat utgångsläge i Teheran än vad Nafisi vill få oss att tro. 
 
En stor besvikelse – jag hade aldrig läst klart den om det inte vore en cirkelbok. Tack och lov fick vi något betydligt trevligare till livs i oktober! Mer om det snart 🙂 

Bokcirkelmys och helgsammanfattning

 
Jag åkte in till stan lite tidigare för att läsa klart Norrtullsligan innan Moa kom och vi pratade om förra månadens bok – Att läsa Lolita i Teheran – vi var rörande eniga om den. Och omdömet var inte direkt positivt. Tänk att det kan bli så, när man verkligen har höga förväntningar och ändå har läst in sig en hel del på vad en bok kommer att handla om. Jag var nog väldigt selektiv i vilka recensioner jag läste innan! 
 
Sedan kom Elin och vi pratade om Norrtullsligan i betydligt mer uppskattande ordalag. Det hampade sig förstås så att vi började prata om helt andra saker också, som våra förmödrar och deras arbetssituationer – jätteintressant och givande. Jag hade kunnat sitta kvar i flera timmar till, men det är ju faktiskt jobb imorgon 😉 
 
Missade precis bussen i Brunnsparken, men istället för att bli irriterad gick jag in på Espresso House och utnyttjade en gåva i appen på en stor varm dryck – cappuccino är min nya last. Med kanel på. Numera kan jag dricka kaffe hur sent som helst – jag sover som en stock ändå. En viss skillnad från i våras, när jag kunde gå i fyra dygn utan mer än ett par timmars sömn. Det är en välsignelse att få sova! 
 
Nu har jag haft ett par fina konversationer med fina tjejer på Messenger – var vore vi utan våra smartphones? – och laddar nu sagda telefon innan läggdags så att jag kommer upp imorgon också. Brukar oftast vakna lite före klockan ändå, men vem vet. Kanske känner jag mig så pigg att jag orkar med ett träningspass före jobbet – kanske inte. Återstår att se när klockan blir fem 🙂 
 
Det har varit en utmärkt helg. Mycket läsning, lite shopping (nagellack och läppbalsam på rea samt två body sprays som jag icke kunde motstå, och Färjan), bio med kär väninna som jag inte träffar ofta nog, träning, dans, lagom med sömn, matlagning och matätning, fläderjuice och limoncelloglass (mycket god nyhet från Triumf Glass). Känner mig mycket avslappnad i både kropp och själ och ser fram emot en ny, produktiv vecka. Italienskan har upphört – men jag gråter inte för det, jag känner att jag har tillräckligt att göra i veckorna just nu. Jag kan börja om en annan gång. 
 
I arbetsveckan som kommer har jag inga spikade aktiviteter utöver tisdagsgruppen. Tänker mig danspass på både onsdag och torsdag, men ett av dem kanske blir ett vanligt gympapass istället. Eller så blir det något helt annat. På lördag ska mamma, pappa, Sofia och jag på inspelning av På Spåret – ska bli väldigt roligt, jag vet inte varför jag blev erbjuden biljetter i år igen men tackar så mjukost – och på kvällen planerar Sofia och jag mysmiddag med trerätters hos henne. På söndag blir det kanske afrodans igen, härligt isåfall. 
 
Men nu blir det till att hoppa i bingen. Jag är pigg men ändå trött, och det ska bli skönt att sträcka ut mig ordentligt. Läsa lite, släcka och inte drömma om barnvampyrer.