Supersöndag ahead

 
Jag läste Vi av Kim Thúy igår kväll och imorse – såklart, eftersom vi har den otroliga äran att få prata med den om författaren idag. Recension kommer inom kort, förstås, men jag måste bara säga – vilken underbar bok! Helt fantastiskt fin. Bokcirklande är bäst för att vidga sina vyer! 
 
SöndagsMorgan har också litteraturtema idag, snacka om att man borde få sitt lystmäte på böcker denna helgen 😉 (Fast nä. Det får man ju inte…) Emma Hamberg är också med idag, perfekt! 
 
Jag är fortfarande sprudlande glad efter gårdagen – bokbloggargänget är verkligen otroligt. Viktoria och jag pratade med Lisa Jewell och Mhairi McFarlane om just detta, faktiskt – i många andra bloggargrupper finns det en viss konkurrens och kanske till och med bitchighet, men man ser aldrig det i finaste #boblmaf. Alla är välkomna, alla är vänner! Nord och Francke touchade också på ämnet i podden från igår, inte ingående om just bokbloggarna men vi nämndes! Och de har helt rätt. Man blir så glad! Och om ett par timmar får jag hänga med flera av dem igen 🙂 
 
Nu ska jag äta frukost och sedan blir det en fullspäckad dag. Ovan evenemang, förstås, sedan antingen lunch på stan eller hemma och så Imagine Lennon på Stadsteatern med mamma i eftermiddag, och middag hos dem efteråt. Det är ju knappt att man kan tro att en helg kan få vara såhär fantastisk. 

Veckans bokbloggsfråga – vecka 36

 
Det är alltså redan vecka 36, vilket såklart för tankarna till Sofie Sarenbrants strålande debutroman med samma namn. Har ni läst den? 
 
Veckans bokbloggsfråga hos Barnboksbloggen behandlar hösten som eventuell nystart, och lyder: 
 
Är det kanske fler än jag som ser hösten som en nystart? Vad har du för planer för hösten när det gäller bokbloggandet? Har du kanske hittat några nya spännande utmaningar att vara med på? Eller har du kanske planerat in några roliga tävlingar, temaspecialer eller nya bloggrutiner inför hösten? 
 
Nog känns hösten alltid som en nystart, men för mig tenderar riktiga nystarter att ske kring årsskiftet. Jag har de senaste åren numrerat mina böcker i bloggen, främst för att jag själv tycker att det är roligt att hålla koll på hur många böcker jag kommit upp i, men sedan jag börjat använda Goodreads ordentligt (hitta mig, jag finns som annzah!) ska jag nog slopa det nästa år. Det känns lite som om jag försöker tävla, och det är ju verkligen inte meningen. 
 
Men hösten, ja! Det är ju några evenemang på gång – först ut är författarfrukost med Viveca Lärn nästa lördag, måndagen därpå ett föredrag på Göteborgs Litteraturhus om Kulturmannen med Ebba Witt-Brattström, sedan feelgoodkväll med spänning på Mölnlycke Kulturhus med Helena Dahlgren på onsdagen därefter, i helgen därefter är det förstås Bokmässan (jag ska nog bara gå på söndagen samt på bokbloggarmiddagen, såklart!) och längre fram i höst dags för Halländsk Bokmässa igen, denna gången i Halmstad. Det finns massor av andra evenemang via Götebors Litteraturhus, ABF och Folkuniversitetet under hösten, men jag får se lite grann framöver vad jag har tid och lust med 🙂 Detta blir förstås stoff för bloggen. 
 
Ett par nya spännande utmaningar blir det också, bland annat andra omgången av Läs en novell och en ny utmaning som Lyran lanserar imorgon! Mer om den då, förstås. 
 
Annars skulle jag tro att bloggandet kommer att flyta på ganska mycket som vanligt. Jag trivs med bloggen som den är nu, jag är nöjd med de samarbeten jag har och jag är oändligt glad över att få finnas med i bokbloggosfären och #boblmaf, såklart! 

Veckans bokbloggsfråga – vecka 33 & 34

 
 
Jag missade att svara på förra Veckans bokbloggsfråga så jag gör ett dubbelsvar denna veckan eftersom jag ändå tycker att de hänger ihop ganska tydligt. Hoppas att det går bra för Carola
 
Vad anser du – är bloggen död som fenomen? Har de sociala medierna tagit över eller är det snarare så att de sociala medierna bara är ett komplement till bloggen? Vilka är dina upplevelser och erfarenheter av att vara bokbloggare och att läsa bokbloggar? 
 
Ett rungande NEJ – jag tycker inte att bloggen är död som fenomen. Men det kan jag ju inte tycka, jag har bloggat i sjutton år och en månad, naturligtvis kommer jag att försvara bloggen och dess vikt in i döden. För mig är sociala medier definitivt ett komplement – ett mycket praktiskt sådant eftersom det är svårt att komma ihåg att kolla alla bloggar man är intresserad av, men Facebookpendangerna hjälper ju onekligen till där. 
 
Mina upplevelser av att vara bloggare och läsa bloggar är i stort sett bara positiva. Särskilt i bokbloggsvärlden, som jag tycker är otroligt varm, välkomnande och trevlig! Jag får så otroligt många tips om allt från böcker och kultur till mat, mode och skönhet – bloggvärlden är guld värd för mig! 
 
Vad anser du, är bokbloggskommentarer idag ett minne blott? Får du fortfarande kommentarer? Skriver du själv kommentarer? Vilket forum är det som du numera håller kontakten med dina läsare och ni kan diskutera det du och andra bokbloggare har skrivit i dina inlägg? 
 
Nja – jag har aldrig fått sådär våldsamt mycket kommentarer, men nog har de blivit fler sedan bloggen blev mer nischad och fick en större publik. Jag får fortfarande kommentarer då och då och blir alltid lika glad! Försöker att kommentera när jag har något att säga – dock blir det ofta så att jag läser bloggar på telefonen och blogspot som många använder är inte så användarvänligt mot mobiler, så ibland blir det inte av. Tyvärr! 
 
Många av mina läsare är även Facebookkompisar och följare på Instagram, så vi har nog faktiskt mer kontakt där, i stort, även om det mest blir gillanden och ibland någon kort kommentar. Det funkar för mig! 🙂 
 
Om någon vill följa så heter jag annzahspics på Instagram, förresten! 

Smakebit på söndag, 14 augusti 2016 – När klockan slår fem av Denise Rudberg

 

Idag ska Smakebit på söndag vara åter efter sommaruppehållet – jag ser inte att länksamlingen har kommit upp hos Mari ännu, men jag skriver mitt inlägg i alla fall, så får vi väl se 🙂 

 
Jag har skrivit om mitt mycket ambivalenta förhållande till Denise Rudbergs böcker tidigare, och elegant crime-serien tycker jag mycket bra om. Nu är det dags för femte boken om Marianne Jidhoff, När klockan slår fem. 
 
 
 
 

”Hissen slog igen bakom henne och hon fick upp nycklarna. Ett skarpt ljud ovanifrån fick henne att rycka till. En röst höjdes och något for i golvet. Flora skyndade sig att sätta nycklarna i dörren och stänga av larmet. Hjärtat slog hårt och hon snubblade på ett par skor som hon inte mindes att hon ställt just där. 

 
Oroligt kontrollerade hon att larmet fungerade och skyndade sig sedan in i arbetsrummet för att se på filmen från övervakningskameran. Ingenting hade hänt. Hennes skor hade stått där när hon lämnat hemmet, hon hade väl bara missat dem i stressen över att hinna till förlaget i tid.” 
 
Ur När klockan slår fem av Denise Rudberg, Forum: 2015. 
 
 

Flygplatsfrukost…

 
…smakar alltid lite extra gott! 
 
Jag vaknade tio i fem imorse. Helt utan anledning – nog för att jag hade satt klockan tidigt eftersom jag avskyr att stressa och ville hinna med ett par saker innan avfärd, men… ja. Inte för att jag gick upp direkt, men efter ett tag hade jag för mycket fjärilar i magen för att försöka somna om, så det var lika bra att gå upp, bli klar och åka till Landvetter. Hade ändå bara tillräckligt med mjölk för en kopp kaffe, och det räcker ju inte långt 😉 
 
Flygbussen är verkligen otroligt smidig. Det visste jag sedan innan, men jag gillar den skarpt. Det tog en timme prick från hållplats till flygplats, inklusive byte på Kungsportsplatsen och det är verkligen inte dumt. 
 
Jag tog en ny approach i säkerhetskontrollen – istället för att bli stressad över alla lösa grejer som man måste plocka ur och stoppa i så tog jag en sak i taget. Tänk, va, vad mycket mer njutbart livet är när man gör det? 😉 Fick även händer och fötter slumpmässigt kontrollerade för sprängämnen och det känns ju onekligen tryggt att jag inte hade fått med mig något explosivt under naglarna. 
 
Så – jag har alltså gott om tid, så jag ska skriva lite inlägg som kommer upp under dagen, tänkte jag. Om allt går som det ska är jag framme på hotellet vid 16:30 i eftermiddag lokal tid, och efter det ska jag traska bort till Paddington och hämta mina tågbiljetter för säkerhets skull, och eventuellt utföra ett par andra ärenden. Tandkräm behöver inhandlas (jag köpte min favorittandkräm i helgen – men tror ni inte att den är 125 ml? Så himla typiskt) och ett par andra småsaker. 
 
Det ska vara 32 grader varmt när jag kommer fram, förresten. Inte så lockande. Funderar på om jag ska försöka få tag på någon gammal polare som kanske vill äta middag, men jag får känna efter. 32 grader och jag är ingen höjdarkombination! Min gamla favoritrestaurang ligger inte så långt från hotellet, så jag kanske går dit och gör det enkelt för mig. 
 
Rolig sak – jag tittade på kartan imorse för att kolla att jag faktiskt vet vart jag ska gå från busshållplatsen och första promenadsträckan är upp för Gloucester Terrace, där jag bodde mina första nio månader i stan! Kul – får se om jag går förbi vår gamla dörr, det blir ett photo moment. 
 
Önskar er alla en riktigt härlig tisdag! Jag har ingen aning om hur det blir med uppdateringar under veckan som kommer, men det går fint att följa mig på Instagram – annzahspics – eller Facebook – annzah – om man vill. Beroende på wi-fi-status i hoodsen är det väl troligt med mer frekventa uppdateringar där 🙂 

Veckans bokbloggsfråga – vecka 21

 
Ny vecka, nu igen – och ny bokbloggsfråga! Veckans fråga lyder: Hur skiljer du mellan lästa och olästa böcker i dina bokhyllor och hur håller du koll på vilka böcker du har lånat (t ex biblioteksböcker) och vilka böcker som du ska blogga om (t ex recensionsexemplar)?  
I hyllorna skiljer jag överhuvudtaget inte på dem. De står där de står. Jag vet oftast vad jag har läst och inte – men ska villigt erkänna att det händer att jag plockar upp en bok, företrädesvis deckare i någon evighetslång serie eller någon bok som har en helt annorlunda titel på originalspråket så att jag inte kopplar, som jag inser att jag redan har läst. Det gör inte så mycket. 
 
Vad gäller låneböcker så har jag dem vid sidan av. Lånar nästan aldrig böcker på biblioteket, och lånar jag av en privatperson brukar det ju vara för att jag vill läsa så fort som möjligt och lämna tillbaks, så de brukar inte bli gamla hos mig. 
 
Böcker jag ska blogga om – ja, det är svårare. Jag har gjort rutin på att skapa ett utkast i bloggverktyget så fort jag är klar med en bok – eller till och med innan, om jag är på sluttampen – då vet jag att jag ska skriva om den. Problemet just nu är att hålla koll på recensionsdatum och inte vara för snabb – just nu, t.ex, har jag två böcker i utkastlistan som jag har lyssnat på – Ständigt frågvis av Cecilia Hagen och Prio ett av Emelie Schepp, för övrigt – där recensionsdatumen är lite olika. Ständigt frågvis ”får” jag inte recensera förrän på fredag, medan Prio ett är okej att skriva om redan idag – men den ligger mycket längre fram i utkastlistan! Antingen får jag således möblera om i listan, som ju ”tyvärr” står i nummerordning, eller helt enkelt vänta. 
 
Och det är ju ingen katastrof hur det än blir. Det ordnar sig 🙂 

Ett svar från författaren!

Jag ondgjorde ju mig över ett faktafel i den i övrigt utmärkta boken Jack igår – och vad glad jag blir när författare själva tar sig tid att skriva en kommentar och svara! 
 
 

Otroligt kul! 

Vad jag svarade? 
 
”Hej Christina! 
Åh, vad roligt att höra ifrån dig! Att fela är mänskligt, och jag förstår ju precis hur det har gått till 🙂 Det är bara en sådan där ”pet peeve” som jag har – jag älskar när miljöer som jag känner väl blir rätt men blir lika irriterad när det blir fel. Och du vet – för mig är det ju mammas gata. Jag är uppvuxen i Backa och gick i skolan på Selma Lagerlöfs torg – och åker där förbi flera gånger i veckan – därmed sticker ju de platserna ut särskilt. Men hade det handlat om t.ex Frölunda eller Örgryte hade jag inte haft en aning om om spårvagnen går till en viss hållplats eller inte – andra göteborgare som inte är så vana vid Hisingen kommer alltså förmodligen inte ens att märka det! 

Tack igen för att du tog dig tid att kommentera – det är alltid lika roligt att höra ifrån författaren! Jag ser nu fram emot att läsa Hälsningar från havets botten – kanske hinner jag redan i helgen :-)” 

 
Detta gjorde min dag som ni förstår. Så trevligt! 
 
 

H&M Spanish Bluebell

Jag skrev om H&M:s nya nagellack (ja, så nya är de inte längre, men allt är relativt) och då om färgen Parisienne i detta inlägg – igår var det dags att prova Spanish Bluebell. Jag var så trött, så trött, när det var läggdags, men det är trots allt bästa stunden att måla naglarna på – så länge man inte planerar att somna inom en halvtimme då. Och så lång tid tar det ju inte så sagt och gjort, jag målade!
 
Men bilderna blir inte bra! Så jag har lånat en härifrån
 
 
Verkligen mycket snyggt!! Funderar på att måla blått glitter på tipparna, men vi får se. Lite ambitiöst 06:17 en lördag. Och nej, jag har inte tänkt stanna uppe nu, jag råkade bara vakna ur en dröm om en massa dataark som blev fel och fär information försvann – och dessutom kaffesugen. Så jag tar en kopp, skriver lite och planerar sedan att gå och knyta mig igen med Sista jouren av Karin Wahlberg som är lagom fängslande hittills. 
 
Jag tittade med ett halvt öga på Let’s dance igår, men röstningen har jag hittills inte tittat på under denna säsongen och det var väl tur att jag inte gjorde det denna veckan heller för då hade jag blivit ledsen. Ska inte spoila, men denna underbara människa borde ju fått ha kvar! 
 
Dagens planer är lite lösa, beroende dels på hur det går med de statliga datorsystemen (jo, faktiskt) och dels på om M, före detta leverantör till oss, ville träffas och fika. Eller, vill vill hon ju eftersom det var hennes idé, men just idag hade hon eventuellt andra planer. Vi får se. Jag har massor att göra och det spöregnar, så jag är lika glad hur det än blir. 
 
Har lyckats ta mig till plats 12 på Besökstoppen – jätteroligt! 
 
Men – nu är kaffet slut och jag gäspar. Tillbaks till sängen ett tag, med andra ord. Vi lär höras senare… 🙂 

Besökstoppen!

Jag registrerade mig på Besökstoppen i förra veckan – torsdags, kanske – mest på skoj, det kan vara kul att ha lite koll. Särskilt efter att jag upptäckte att jag ligger högre än självaste Kissie på denna listan på Bloggportalen! (Som främst verkar bestå av just bokbloggar faktiskt, intressant!) 
 
Och döm om min förvåning när jag har klättrat upp till plats 22 på dessa få dagar – jag har ju inte ens en hel vecka i undre räkneverket. 
 
 
Detta är naturligtvis jätteroligt – men jag måste ju fråga – vilka är ni, allihopa? Säg hej! Följ gärna på Facebook också om ni vill, där är vi inte många (och jag är urdålig på att använda mig av verktyget). 

Utveckling av bloggen och utvecklingssamtal

Det har mest blivit böcker här på sistone! Jag har läst som en demon i år, som ni märker, och har haft så mycket i utkasten att jag känt mig lite pressad att skriva just de inläggen – och då har det inte blivit så mycket personligt skrivet. Men jag vill ju inte att bloggen ska sluta vara en personlig ”loggbok” – så jag ska försöka bli bättre på det. Kanske borde göra en utmaning eller något för att hålla igång den biten? 
 
Idag har jag haft utvecklingssamtal på jobbet – eller Performance Management review, heter det nog. Och det gick så bra! De positiva sakerna som de pressade på, utöver det vanliga arbetet förstås, är sådant som jag faktiskt brinner för i ”verkliga livet” också – språk, kommunikation och kultur – och det känns ju fantastiskt bra! Både att jag får använda mig av mina spetskompetenser i dagliga arbetet, men även att jag upplevs som duktig på de saker som jag verkligen har ett intresse för. 
 
Utvecklingsbara saker var främst att jag måste lita mer på att jag är duktig och har bra idéer, och att jag borde ta mer plats på möten och prata mer för min sak och mina tankar. Och det kan jag hålla med om – jag har en tendens att ta baksätet och inte säga så mycket när andra pratar högre, snarare än att yrka på att få mitt sagt också. Så det är ju en positiv sak att utveckla, även i det privata. Jag lade dessutom fram att jag såklart vill förbättra mina kunskaper och förmågor – jag har ju ingen HR-bakgrund egentligen utöver att jag själv varit chef – och det fanns även på deras lista. Främst i dagliga arbetet, att vi ska få lära oss mer om det lagliga och rättsliga inom vårt område, men även om det dyker upp kurser eller seminarier som jag kan vara intresserad av. 
 
Så – det känns så himla bra! Och ikväll ska vi ha dumplingparty hemma hos Ting, ska bli mycket trevligt. Och GOTT. Vi har haft hotpotmiddagar tidigare men det är inte världens roligaste mat (hint: det smakar ingenting!) – dumplings däremot är alla förtjusta i. Med all rätt, för hemgjorda dumplings går inte av för hackor. 
 
 

Nere i högra hörnet ser du Frestelsen, det fantastiska kaféet där vi köper våra räksallader… och det börjar bli dags för en sådan nu!