Smakebit på söndag, 10 juni 2018 – Den svavelgula himlen av Kjell Westö

 
Tänk att denna magiska vecka börjar gå mot sitt slut. Helt otroligt! Har ju vetat sedan i höstas att denna veckan skulle bli intensiv och underbar (förutom fotbollen, som bestämdes lite mer nyligen) men när man går och räknar ner till något sådant här känns det ju som om det aldrig ska bli dags. Men det blev det ju, förstås, och bilder kommer! Flera av er är ju med på Instagram och har redan sett det mesta. 
 
Tro det eller ej, men jag har hunnit läsa lite också. Främst tack vare att jag vaknar tidigt, att jag har tagit chansen att läsa lite på luncher och så, att det var ledigt i onsdags och att jag, trots sena kvällar, har varit så uppe i varv och smått extatisk när jag har kommit hem att jag har varit tvungen att läsa en stund innan jag har kunnat sova 🙂 
 
På torsdag träffas Bokbubblarna på picnic och sommarpresentbyte och denna månad läser vi Den svavelgula himlen av Kjell Westö. Jag läste ut den nu på morgonen, men plockade Smakebiten från bokens början. 
 
 
 
”Hösten hade gått in i sitt tröstlösa skede, gula löv smetade mot gatorna och det duggade eller öste ner dygnet runt. Regnet hade bildat kondens på mitt fönster, runt den rödaktiga återspeglingen från en av lyktorna vid stranden grupperade sig tusentals små droppar i ett pointillistiskt mönster. 
 
Där vid stranden gick en upplyst promenadväg som joggare och stavgångare tyckte om. Sommartid skymdes vägen av en liten skogsdunge och en lekpark omgiven av yviga buskar, men nu var sikten om inte fri så halvbra. Vädret var så dåligt att inga joggare eller stavgångare syntes till. 
 
Plötsligt fick jag ändå för mig att någon rörde sig där nere. Bakom de risiga buskarna nedanför lekparken, alldeles intill stranden där husbolagets brygga låg. 
 
Det var inte någon som bara passerade förbi, i så fall hade jag sett honom eller henne tydligt.” 
 
Ur Den svavelgula himlen av Kjell Westö, Albert Bonniers Förlag: 2017
 
 
 
Fler Smakebitar finns att läsa hos Astrid Terese
 
 
Idag får det lov att vara lite lugnt 🙂 Ska åka ner till Majorna om ett par timmar och äntligen träffa Linda och baby M (och kanske P också, vem vet!) på en stillsam fika. Sedan en snabb sväng ner på stan för att göra ett par ärenden (om jag orkar) och sedan ska jag försöka koppla på självdisciplinen och ligga på soffan ett tag. Det har som sagt varit magiskt men jag är riktigt trött och mör nu – på ett väldigt skönt sätt, ska sägas ❤ Livet leker! 

0 reaktioner till “Smakebit på söndag, 10 juni 2018 – Den svavelgula himlen av Kjell Westö”

  1. Tack för smakbiten. Väntar nog ett tag innan jag ev. vågar mig på denna. Bara läst författarens Hägring 38, och tyckte väl lite sisådär om den.

    Gilla

  2. Jeg har flere av Kjell Westös bøker på leselisten. Som Svik 1938, Gå ikke alene ut i natten og Der vi engang gikk. Men jeg har ikke fått lest en av dem engang. Det betyr bare at jeg har alt for mange bøker på leselisten 🙂
    Men det frister meg å hente frem Kjell Westö, slik at jeg hvertfall kan få lest én bok!
    Ha en riktig fin søndag!

    Gilla

  3. Som finlandssvensk tänkte jag direkt att den här författaren måste jag läsa., Men inte fastnade jag för hans romaner. Lite besviken blev jag, men så är det, böcker är verkligen smaksaker. Tack för smakbiten

    Gilla

  4. Regn ja. Det har faktiskt kommit lite regn på kvällskvisten här i Vålberg. Men det skulle behövas mycket regn! Det har brunnit en massa runt om i Värmland de senaste veckorna, så det skulle verkligen behöva komma ett par rejäla dagsregn.

    Gilla

Lämna en kommentar